I ett par veckor har jag funderat på det här med raggarsträng, ni vet den där längan av grovt hår mellan naveln och pubishåret på män. Vad är den till för egentligen? Vad är dess syfte? Antagligen härrör den från tiden då vi gick omkring med böjda ryggar och plockade löss från varandra för en sisådär 25 millar år sedan då vi behövde ha våra kroppar täckta med hår för att värma oss (alternativt att Adam helt enkelt sket i att raka sig). Jag tycker ändå att evolutionen borde ha löst det här med kroppshår vid det här laget. Vi behöver inte hår längre för de allra flesta av oss bär kläder.
Trots detta så kvarstår raggarsträngen utan tillföra något vettigt, eller? Det kanske är en bra grej vid förspel för blinda? Raggarsträngen är ett substitut för punktskrift vid intimare stunder, en ledsagare av hår. Jag ska exemplifiera med ett poteniellt fall:
En man har en blind kvinna (kanske är de båda blinda, vad vet jag?) över på besök. De har varit vänner ett tag men blir allt mer intima med varandra. Lite oskyldigt letar sig kvinnans hand in under mannens tröja och hon smeker och kittlar honom lite försiktigt. Plötsligt känner hon en led av hårstrån under hennes mjuka hand. Paret fryser till is och i fjärran hör de skallet från ensam hund. Det är här som gränsen mellan vänskap och kärlek går. Kvinnan förstår genast att hon ankommit till känsliga trakter och likt en knarksmugglare med en kokainfylld kondom i röven väntar hon spänt på avslag eller tillträde till önskad mark.
Raggarsträngen fungerar alltså som en slags tull, en pubistull med förbudskyltar mot vassa föremål, eld, syra, penis och ett ilsket humör. Här får endast resenärer med goda avsikter passera. Så måste det vara! Några andra anledningar kan jag inte ens föreställa mig. Varför raggarsträngen kvarstått över alla årtionden beror alltså på att evolutionen ville vara lite schysst mot blinda.
Ha det!
// Yeahns
Rubriken är en låt från Mattias Alkberg BD.
Visar inlägg med etikett Könsord. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Könsord. Visa alla inlägg
torsdag 24 september 2009
tisdag 24 februari 2009
Fetisdagens ocensurerade potpurri
Idag har jag införskaffat två semlor. En till mig själv och ytterligare en till mig själv. Två stora kaloribomber som jag skrivit mitt namn på och hör ni inte av mig på ett så har jag antagligen drabbats av en blodpropp. Men var inte oroliga. Undertecknad har varken diabetes, övervikt och röker inte mer än när jag är i Amsterdam. Lägg därtill en megagrym ämnesomsättning och inte ens mamma behöver oroas å min hälsas vägnar. Men det är inte det jag ska skriva om.
Det är nämligen fetisdagen. Somliga kallar den (skämtsamt?) för fittisdagen. Om det är positivt menat så har de helt andra förutsättningar än mig för att åstadkomma något relaterat till dagens smeknamn, och om det är negativt menat så förstår jag dem inte. "Fitta" har ingen negativ laddning hos mig, snarare tvärtom. Trots detta så ligger det på tungan (euhm..?) och det slinker ur i situationer då jag inte syftar till ordets bästa. Jag skäms lite varje gång. Jag gillar inte att använda burdusa uttryck då det känns obildat men det är inte det jag ska skriva om.
Detta är alltså dagen då det ska frossas i godsaker utan några som helst hämningar och eftersom tekniken inte har kommit så långt (dock har/ska man bygga ett mobilnät på månen så att rymdnissarna kan säga "Fina fisken" och ringa sina familjer eftersom de "tvingats" upp i luften. Att fixa nätet utmed tågrälsen har man dock inte tänkt på) att det går att skicka semlor via Internet så får jag bjuda på annat. Därför har jag ställt ett antal frågor till mig själv men lämnar en hel del i övrigt att önska:
Har du någonsin velat vara svart?
- Once you go black you'll nev.... Utan att vidare diskutera storleken på min penis (tänk Eiffeltornet goes synål) så kan jag säga att det är klart att man har tänkt tanken. Men inte p.g.a. tillkortakommanden i de nedre regionerna utan av anledningen att mörkhyade passar bättre i guldkedjor och även för att det är mer legitimt för dem att bära hip-hopkläder. Jag hade en period i sjunde klass där jag gled omkring i fubutröjor stora som mindre utedass och trodde att jag var allmänt ball. Jag var givetvis inte det utan bara en vilsen kille i för stora kläder.
Vilken är den konstigaste komplimangen du har fått?
- En föredetta flickvän fällde en gång kommentaren om att jag "har perfekt hår i armhålan". Det är väl kanske inte det mest smickrande med jag kan inte annat än instämma. Det är inte för långt, inte för kort och p.g.a. av min blonda kalufs så syns det knappt. Det bara är, precis som allt ska vara när det lever i harmoni.
Föredrar du makaroner eller spaghetti?
- Spaghetti lätt! Det är svårt att uppnå perfekt al dente med annat än spaghetti. Dock känns det konstigt att föredra långa smala saker framför grejer med hål i så det är möjligt att jag ändrar mig i efterhand. Jag får tänka på't.
Om du vore homosexuell, vilken man skulle du vilja äkta?
- Hmm, knivigt men det skulle definitivt vara någon från Aftonbladet. Antingen han Helle Klein eller Erik Niva. Det får bli den sistnämnda. Tänk att få höra godnattsagor om den armenska fotbollens framväxt och hur Nordirlands tredjedivision påverkas av den ekumeniska "diskursen" (där du Killamangiro!). Jag vet dock inte - och vill inte veta - vilken av oss som skulle köra trucken, men antagligen blir det ungefär 50/50. Någon som vet om båda deltagarna har erektion vid nyss nämnda akt? Niva är förresten min drömpartner i På Spåret om det var någon som undrade (eller inte, vilket man vill)?
Om jag tvunget måste välja en man som är trumpetgnidare (återigen så har det inget med yrkesutövning att göra) såväl innerst inne som ytterst ute så skulle jag utan tvekan välja Christer Björkman. Inte för att han är särskilt snygg eller för att jag tror att vi skulle "connecta" utan för möjligheterna det ger mig. Om man skulle slå upp ordet "Straffknull" i en ordbok så skulle det vara en bild på en framåtböjd Christer. Jag skulle naturligtvis inte medverka på bilden. Istället skulle en 2-liters Coca-Colaflaska få min plats. Det kan han gott ha när han så obarmhärtigt torterar Sveriges musikälskande del av befolkningen.
Ha det!
// Yeahns
PS. Jag ogillar att skriva inlägg utan någon som helst röd tråd men ovanstående var något som jag var tvungen att "få ur systemet" så att säga. Nu kan jag gå vidare med mitt liv. DS.
Det är nämligen fetisdagen. Somliga kallar den (skämtsamt?) för fittisdagen. Om det är positivt menat så har de helt andra förutsättningar än mig för att åstadkomma något relaterat till dagens smeknamn, och om det är negativt menat så förstår jag dem inte. "Fitta" har ingen negativ laddning hos mig, snarare tvärtom. Trots detta så ligger det på tungan (euhm..?) och det slinker ur i situationer då jag inte syftar till ordets bästa. Jag skäms lite varje gång. Jag gillar inte att använda burdusa uttryck då det känns obildat men det är inte det jag ska skriva om.
Detta är alltså dagen då det ska frossas i godsaker utan några som helst hämningar och eftersom tekniken inte har kommit så långt (dock har/ska man bygga ett mobilnät på månen så att rymdnissarna kan säga "Fina fisken" och ringa sina familjer eftersom de "tvingats" upp i luften. Att fixa nätet utmed tågrälsen har man dock inte tänkt på) att det går att skicka semlor via Internet så får jag bjuda på annat. Därför har jag ställt ett antal frågor till mig själv men lämnar en hel del i övrigt att önska:
Har du någonsin velat vara svart?
- Once you go black you'll nev.... Utan att vidare diskutera storleken på min penis (tänk Eiffeltornet goes synål) så kan jag säga att det är klart att man har tänkt tanken. Men inte p.g.a. tillkortakommanden i de nedre regionerna utan av anledningen att mörkhyade passar bättre i guldkedjor och även för att det är mer legitimt för dem att bära hip-hopkläder. Jag hade en period i sjunde klass där jag gled omkring i fubutröjor stora som mindre utedass och trodde att jag var allmänt ball. Jag var givetvis inte det utan bara en vilsen kille i för stora kläder.
Vilken är den konstigaste komplimangen du har fått?
- En föredetta flickvän fällde en gång kommentaren om att jag "har perfekt hår i armhålan". Det är väl kanske inte det mest smickrande med jag kan inte annat än instämma. Det är inte för långt, inte för kort och p.g.a. av min blonda kalufs så syns det knappt. Det bara är, precis som allt ska vara när det lever i harmoni.
Föredrar du makaroner eller spaghetti?
- Spaghetti lätt! Det är svårt att uppnå perfekt al dente med annat än spaghetti. Dock känns det konstigt att föredra långa smala saker framför grejer med hål i så det är möjligt att jag ändrar mig i efterhand. Jag får tänka på't.
Om du vore homosexuell, vilken man skulle du vilja äkta?
- Hmm, knivigt men det skulle definitivt vara någon från Aftonbladet. Antingen han Helle Klein eller Erik Niva. Det får bli den sistnämnda. Tänk att få höra godnattsagor om den armenska fotbollens framväxt och hur Nordirlands tredjedivision påverkas av den ekumeniska "diskursen" (där du Killamangiro!). Jag vet dock inte - och vill inte veta - vilken av oss som skulle köra trucken, men antagligen blir det ungefär 50/50. Någon som vet om båda deltagarna har erektion vid nyss nämnda akt? Niva är förresten min drömpartner i På Spåret om det var någon som undrade (eller inte, vilket man vill)?
Om jag tvunget måste välja en man som är trumpetgnidare (återigen så har det inget med yrkesutövning att göra) såväl innerst inne som ytterst ute så skulle jag utan tvekan välja Christer Björkman. Inte för att han är särskilt snygg eller för att jag tror att vi skulle "connecta" utan för möjligheterna det ger mig. Om man skulle slå upp ordet "Straffknull" i en ordbok så skulle det vara en bild på en framåtböjd Christer. Jag skulle naturligtvis inte medverka på bilden. Istället skulle en 2-liters Coca-Colaflaska få min plats. Det kan han gott ha när han så obarmhärtigt torterar Sveriges musikälskande del av befolkningen.
Ha det!
// Yeahns
PS. Jag ogillar att skriva inlägg utan någon som helst röd tråd men ovanstående var något som jag var tvungen att "få ur systemet" så att säga. Nu kan jag gå vidare med mitt liv. DS.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)