torsdag 28 maj 2009

Skit också!

Visst är det lätt att kunna sprida kritiska omdömen omkring sig som förklarar hur inkompetenta produktutvecklare och familjen Wahlgren är utan att man själv varken testat produkten eller sett någon ur tv-historiens mest hjärndöda familj. Det är hur enkelt som helst men för att befogat kunna gnälla på någonting så måste man själv ha satt sig in i objektet. Därför har jag nu - med betoning på satt - testat en produkt som jag klagat lite på förut sittandes i 90 grader. Idag har nämligen testat Lambis specialdesignade toapapper!

Lockad av allt som är nytt eller limiterat som jag är (Gifflar med choklad är vidriga för att inte tala om den nya Daim med smak av apelsin, citron och diskmedel(?)) så började jag undra hur lite design skulle kunna förgylla min tillvaro på bekvämlighetsinrättningen och ut ur butiken kom jag med en förpackning. Jag tog den lila sorten.
Lambi är ju en celeber tillhandahållare av rumpputs så jag var försäkrad om att det inte var ett dåligt köp. Så mjukt som det dessutom ska vara enligt reklamen där den söta lilla fårskallen föredrar att kinesa på en toarulle framför en kudde så borde pappret fungera som balsam för min röv. Jag föreställde mig en bild av en dassande shejk som torkar sig med siden, slöt ögonen och njöt. Det här mina vänner kunde kanske revolutionera min vardag av nöd!

Väl avklarad på porslintronen så kom verkligheten ikapp mig. Pappret med det violetta trycket ingav inte alls den trygghet som jag är van vid. Jag började bli osäker, kände hur svetten började frodas i knävecken och mina händer började skaka lite lätt. Lagren var så tunna att de slets i stycken så när jag väl samlade mod så kändes det som att torka sig med en skurmopp. Det fullgjorde sin uppgift men det var knappt.
Okej att det är lite trevligt med färg på rullen men det ögat som uppskattar färgen är inte samma öga som använder det. Visst är det skönt med bomullslent papper men när grovjobbet väl utförs så vill man inte riskera att pappret ska spricka och vips så blev man av med oskulden. På Älgaön i Unden har jag med böjda knän suttit som liten pojke bland ormbunkar och den mossa jag tvingades använda kom med betydligt större självförtroende än vad det mer civiliserade Lambi gjorde.

Nej tacka vet jag Serla! De där ekorrarna har gjort sin research och hittat balansen mellan komfort och styrka. Räcker länge gör det också! Men all heder ska Lambi ha för att de inte hymlar med vad de är; skitpapper.

Ha det!
// Yeahns

tisdag 26 maj 2009

Den nya tuppfäktningen

Idag fann jag en GP från den 27 februari detta år. Jag började bläddra lite för att se vad som stod på i världen för tre månader sedan. Det var lite om Engla-mördaren, lite om finanskrisen och annat värdsligt, men så hittade jag en riktigt underhållande artikel. Den handlade om flygande stolar på Valhallabadets herravdelning här i Göteborg. Handgemäng hade tydligen utbrutit vid bubbelpoolen efter att någon låtit dasen fladdra fritt i vattnet. Enligt reglerna ska det bubbelbadas med badshorts på och denna näckare hade upprört vän av ordning. Jag har väldigt svårt att sätta mig in situationen. Vem i helvete ger sig på en naken man?! Att få för sig att fajtas med en snubbe som kan ha svart bälte i ollning går bortom mitt förstånd.

Det utbröt även ett andra slagsmål men då var det tillskillnad från ovan omvända omständigheter. I bastun ska man låta den hänga och stadigt vila röven på en handduk men när en man föredrog att basta med badshorts på så började det koka i den redan varma bastun. Återigen; vem i helvete ger sig på en naken man?! Om en person kommer viftandes med sin snale mot mig så hade jag försvunnit lika fort som a-lagarna drar sig till bolaget vid 10-tiden. Lägg därtill den svettiga miljön som gjorde kombatanternas kroppar härligt fuktiga och klibbiga och bilden blir riktigt go'! De här männen är definitivt inte funtade på samma sätt som mig. Jag lider helt klart av nakenfajtofobi.

På tal om fobier så är den i särklass mest intressanta fobien fobofobi. En person som har fobofobi har en intensiv, irrationell rädsla för att övermannas av just rädsla. Satan vad jobbigt det måste vara att vara rädd för att bli rädd, ett skönt moment 22 där. Segt liv...

Ha det!
// Yeahns

måndag 25 maj 2009

Do it right, recieve the lions share bliss

På tal om reklam så är det inte bara utförandet som kan kritiseras utan även hur de formulerar sig. Ibland är det ju så att man tror att det är Miss Universum-deltagarna som får i uppgift att skriva säljande ord som ska saluföra tvättmedel och dejtingsajter. Hur som helst så blir man stundtals så lack att man grunnar på hur länge man skulle överleva på en glödlampsdiet. Jag har i ett möjligt terapeutiskt syfte samlat några tvivelaktiga ordval som jag redovisar nedan:

Först ut har vi alla krämer, salvor och hårprodukter som alla innehåller en innovativ formula och aloe vera (eller inte, vilket man vill) som balanserar och stabiliserar ph-balansen i kroppen/håret. De har kört på det här temat så länge jag kan minnas och vad jag sett så har varken människors hud eller hår förändrats mer än modemässigt de senaste tio åren så vad är det för innovativ formula som verkligen gör något? Annars kan de väl bara fortsätta kränga samma gamla smörjmedel som redan fungerar så kan de spara de fina orden till en riktig innovation. Kanske ett anti-finnmedel som faktiskt fullgör uppgiften?

Mobiloperatören 3 jobbar rätt mycket med annonsering i massmedia så det är klart att manusförfattaren någon gång råkar vara bakfull. Som i reklamfilmen där bruden som precis flyttad in över 3 Mediastore försöker matcha mobilen med sina kläder och säger sedan ungefär "Det är det som är grejen med favoriter - att de kommer i så många färger och former". Jaha jag som trodde att grejen med favoritprylar är att de är i en särskild färg och en särskild modell. Sopa, idiot, bonnjävel....

Brynässponsoren Gevalia förklarar i deras It's raining men-reklam att de väler ut sina kaffebönor "omsorgsfullt". Hur går det till? Går Jorge runt i Colombia och sjunger för bönorna samtidigt som han sveper in dem i silkestyg? Spelas Eros Ramazzotti ur högtalarna när Janne sitter och trycker på knappen till rostmaskinen i Gävle? Jag tror inte det. Så länge som bönan inte är lika rutten som Peter Jöbacks porrsamling så går den igenom processen.

Tvättmedelsföretaget med de härligt cerisa förpackningarna deklarerar i sin reklam att tvättmedlet har en "unik fläcksökningsteknik" som neutraliserar märkena från när du halsade rödvin ur påse-i-lådan. Det är tvättmedel det handlar om, inte metaforskning. Det är ingen mikro-robot som glider omkring och skjuter laser på dina kaffefläckar. De kunde lika gärna ha sagt "när vår sörja blandas med vatten så försvinner alla fläckar" men det låter inte lika bra, eller?

Sist men inte minst har vi alla hemelektronikkedjor som med röda prislappar förkunnar hur mycket man "sparar" eller "tjänar" genom att köpa deras produkter. Det finns ingen som sparar eller tjänar pengar på att konsumera, tvärtom. "Rabatterat pris", "slipp betala" eller att säga hur mycket billigare den är nu jämfört med förut är alla metoder som fungerar korrekt. Gör om, gör rätt.

Ha det!
// Yeahns

Rubriken är hämtad från Supply and demand av The Hives

söndag 24 maj 2009

Reklamera mera

Mångas relation till reklam beskrivs nog bäst med substantivet hatkärlek. Man avskyr när man tvingas vänta i några extra minuter på att få se om James Bond ska klara sig ur knipan (och framförallt om han ska ligga med den snygga men onda kvinnan) men ändå sitter man som fastklistrad när bilderna om den senaste blöjmodellen drar igång. Reklam föraktas och fascineras på samma gång av gemene man ungefär på samma sätt som man gillar att pilla på en sårskorpa. Vi vill bli påprackade av reklam, om inte för att vi tycker om det så är det för att vi gillar att hata det. Reklamen visar nya produkter och de senaste trenderna och vare sig vi vill det eller inte så intresseras vi av det nya, det fräscha, det senaste kompis. Men det är inte bara produkterna som visar det rådande utan det finns också trender inom själva utförandeformen. Jag tänkte nu redogöra för några av de reklamtrender som jag sett.

Killamangiro har redan pratat om dubbning så jag ska istället ta mig an dialekter. I Sverige finns det massa lustiga dialekter och det har naturligtvis reklammakarna tagit tillvara på i ett försök att få sitt varumärke att framstå som roligt. Skratt säljer och det vet de. Problemet är att det blev så populärt att i stort sett alla utom hår- och hudproduktreklamerna (som alltid utförs med blottad kvinnohud och vattendroppar) hakade på trenden. Jag vet inte vilka som var först men det kan ha varit Hemverket som via frontfiguren Imre Marton förklarade att de krängde bostäder med någon efterbliven blanddialekt. I alla fall så utbröt en storm där man till slut hoppades att 3:s dialektfrenesi skulle innebära slutet men inte då. Senast i raden är mjölludret som berättar att filmen presenteras av Lidl på gnälligt dalmål. Nu bör väl ändå Lidl ha slagit den sista spiken i kistan för det är väl närmast dödsförklarat att göra något som Lidl gjort?

En bra reklam skrattar man inte bara med/åt utan den har även en käck slogan som etsar sig fast i huvudet som bilden av när Robinson-Robban doppar snoppen i en drink. Helst ska det vara en melodi som hela folket kan gå omkring och nynna på. Det är nästan idiotsäkert! McDonald's lyckades, Kronfågel lyckades, Polly lyckades och Ipren-mannen hade säkert skavsår på sin manslem vid millenieskiftet. Nu har OLW gett sig på ett riktigt ambitiöst projekt där de riktigt trycker ner goodwill i halsen på oss med en video där människor från olika kulturer och samhällsgrupper förenas i ett potpurri av falska stämmor; fredagsmys.

Ha det!
// Yeahns

torsdag 21 maj 2009

Kärt barn har många namn

Idag är det Kristi himmelsfärds dag (i folkmun även kallad Kristi flygare) och om man spenderar sina söndagsmorgnar i kyrkan så firar man idag att Jesus fördes upp till himlen. Eftersom denna dag är en röd dag så är det dock inte bara de religiösa som firar utan de får följe av i stort sett hela Sverige som tar tillfället i akt att fira en långhelg. I Carpe Diem-land plockas grillen fram och bag-in-boxen placeras inom räckhåll från verandafåtöljen med sin flerfärgade sittdyna. Nu är man långledig och då kan man minsann unna sig, och unna sig gör man med god mat och framförallt alkohol.

Kristi flygare är dock även kallad Folknykterhetens dag och då är det inte särskilt lämpligt att inmundiga kalasdricka. Nej spånken ska ställas åt sidan och istället får man koka saft, åka lådbil eller lyssna på Örebros kommunala musikskola för att fira. Mjölk går bra att dricka också (särskilt då dagens liturgiska färg är vit) och på tal om mjölk så kallades denna dag också för Betessläppningen förr. Det var på denna dag som korna släpptes ut på grönbete och jag antar att det är därför som den kvinnliga mjölkbonden och hennes olidliga unge får ta plats i rutan igen för att ropa på kossorna. Om jag minns rätt så hade hon bara ett barn förra året men i år har hon två så tydligen har någon knackat på för att få smaka kändissushi. Eller om hon har adopterat, vad vet jag?

I vilket fall som helst så ska man fira idag och om man inte får dricka alkohol idag så kan man åtminstone få titta på någon som gör det:



Ha det!
// Yeahns

tisdag 19 maj 2009

PP - Politiskt oPålitliga?

Imorgon öppnar vallokalerna för valet till Europaparlamentet vilket sker en gång vart femte år. I dessa tider av upphovsrättsdiskussion så är det ett parti som gnuggar händerna och Ipred-lagen samt TPB-domen kunde inte ha kommit mer lägligt för dem. Därför har jag skummat igenom Piratpartiets partiprogram lite snabbt - och jag lämnar säkert luckor efter mig - för att se om de verkligen förtjänar all uppmärksamhet och alla nya medlemmar de fått den senaste tiden, och det jag kom fram till var njae.

Trots att jag är tveksam till både Ipred och (integritetskränkande) övervakning så var jag redan från början negativt inställd till Piratpartiet även fast de har vissa poänger. För mig är PP ett lallparti som försöker komma till skott med i stort sett en fråga (med flera undergrupper); frihet. Men då jag delvis håller med om frasen "Freedom is just another word for nothing left to lose" så har jag till skillnad från Hasselhoff inte bara frihet på min önskelista, ty politik är så mycket mer. Miljöpartiet går till exempel inte till val genom att bara snacka källsortering, utsläpp och Peter Jihdes frisyr utan har ett väl tilltaget partiprogram där de delger sin syn på andra frågor såsom jämställdhet och kommunalt självstyre.
En annan sak som jag utan några större belägg satt på PPs minuskonto är att det känns som att deras politiker är antingen kappvändare eller lycksökare. När karriären avstannat i ett större etablerat parti så såg de en möjlighet att snabbt tillskansa sig en topposition i PP som bildades 2006. Denna tanke växte inom mig efter att några av dem presenterar sig genom att nämna deras tidigare poster i andra partier som om det vore en garanti för att anses seriös och inte som en förvuxen barnunge som lipar när den inte får som den vill. Lägg därtill att jag är emot all form av kortsiktig missnöjesvotering (vilket är en förklaring till deras plötsliga medlemsökning) och ni förstår min inställning till partiet.

Nåväl PPs partiprogram då, några poänger hade de väl? Jodå visst att det här med fri fildelning går att diskutera och att vi ska värna integriteten så långt det går i dagens informationssamhälle, men det är ju saker som de flesta håller med om och således förvandlas det till en icke-fråga. Sedan kan man hålla med om att dagens upphovsrätt (skyddstiden gäller för skaparens livstid plus 70 år) känns något förlegad men jag vet inte om PPs förslag (5 år sedan fritt) på en förutbestämd tid är så mycket bättre. Varför tvinga på folk skyddstid när de istället kan få välja hur länge de vill hålla sina verk skyddade? Om nu Lasse Lindh vill ha sin musik skyddad så får väl hans fans respektera det. Hans mamma får helt enkelt gå och köpa skivan. Att sedan Radiohead, Wilco och Montt Mardie hellre ser att deras låtar spelas än att det ska klirra i kassan talar sitt tydliga språk.
PPs argument mot patent tycker jag bara är löjeväckande. Utan patent skulle förmodligen den tekniska utvecklingen avstanna helt då företag inte längre kan skydda sina uppfinnigar. Varför ska man lägga ner miljoner på forskning om konkurrenterna sedan får det gratis i samband med lanseringen? Klart att företag ska få möjligheten att mjölka sina konkurrenter när de hittat en banbrytande upptäckt! Nej i detta fall helgar inte ändamålet medlen. Incitament och effektivitet är två av mina ledord.

Mycket mer än så var det inte, se själva! Det mest uppseendeväckande hittade jag dock i redogörandet för deras politiska strategier. Deras Europastrategi är det väl inga större fel på (såvida man inte misstycker med deras ideologi) men däremot finner jag deras nationella strategi vedervärdig. Ett parti som nämner "misstroendevotum" i en eventuell plan och som i mångt och mycket agerar likt en politisk vilde ser jag som ett hån mot demokratin och majoritetens vilja. Således kan vi räta ut frågetecknet i slutet av rubriken och omvandla det till ett utropstecken.


Till sist vill jag bara meddela att oavsett hur ni röstar så är jag glad så länge ni gör det. Soffliggare ser jag som de svaga i samhället som på grund av sin egen lathet och/eller okunnighet lämnar sin framtid i andras händer och har därför ingen rätt till varken ansvarsutkrävande eller klagomål. 7 juni är sista datumet, se till att göra din röst hörd!

Ha det!
// Yeahns

söndag 17 maj 2009

Leaving you with the music

Steget från schlager till musik är så långt att det börjar värka i ljumskarna men det är ändå ett kliv som måste tas för att ordningen ska återställas.

Tänk er att Animal Collective och Modest Mouse sitter och runt en eld i vinterkylan vid foten av ett berg. Plötsligt kommer en snöboll rullandes nedför berget och likt en tecknad film slukar den hela lägret och fortsätter sin framfart längs den öppna terrängen ända tills ett träd sätter stopp för jätte snöbollens resa. Vad får man då? Jo inte nog med att man får en onödig metafor utan man får också ett väldigt experimentellt poprockband som givetvis kategoriseras under indie. Det låter alltså som en korsning mellan de två tidigare nämnda banden utan att någon av dem medverkar i bandet The Clues (som dessvärre inte har någon hemsida eller dylikt).
Bandet består av bland andra skaparen av bandet The Unicorns, Alden Penner, och Brendan Reed som var trummis i Arcade Fire men som hoppade av innan de släppte sin första platta. Hur som helst så finner jag det möcke, möcke bra.

Booker T. Jones har ju kommit igång igen och släppt en soloplatta. För er som inte känner till honom så kan jag berätta att det inte är Booker som utgör M:et i EMD utan att han istället är Booker T. i Booker T. & The MG's, ni vet kultbandet som med sitt groove-sound gjorde sig kända med Green onions (som även figurerat i en Dressman-reklam) i början av 60-talet. Liksom alla andra artister på den tiden så gjorde man även en hel del covers och på det spåret har Booker fortsatt. På soloskivan går Booker lös på orgeln till Outkasts Hey ya (ni vet låten som kom på 180:e plats i Rolling Stone Magazines lista över de 500 bästa låtarna genom tiderna) och trots att flera cover-versioner har gjorts så är det ingen som ersätter Andre 3000 lika bra som Bookers orgel. Det är också en kändistät skiva då Drive-By Truckers dragits med som kompband och dessutom är rocklegenden Neil Young med på några hörn.
Här kan ni få ett smakprov på Bookers Hey ya, här kan ni ladda hem hela låten och om ni vill göra era mammor riktigt stolta så kan ni dra hem hela albumet här.

Vad händer i Sverige då? Jo Bedroom Eyes bjuder på riktigt härlig pop och Christopher Sander - sångaren i Sveriges mest underskattade band, [ingenting] - har släppt ett soloalbum där han dels framför egna låtar och dels covers. Han gör till exempel nya versioner av Astrid Lindgrens Mors lilla lathund - som är bra på riktigt - och En fattig bonddräng plus en svensk version av megaflummet Daniel Johnstons True love will find you in the end. [ingenting] ska för övrigt släppa nytt i höst och således fortsätter musikåret 2009 i samma lovande takt.

Ha det!
// Yeahns

Rubriken är även en låt från The Alexandria Quartet som nyligen också släppt ett album. Väldigt trevlig amerikansk rock har ni även där!

fredag 15 maj 2009

Önska, önska vad du vill, önska kostar ingenting

En bra blogg kommunicerar med sina läsare och anpassar sig efter deras krav, behov och preferenser. Stundtals är det svårt och ibland får man svälja sin stolthet för att göra läsarna nöjda, men nu har jag fått ett önskemål som jag ska uppfylla trots att det ödelägger en av mina personliga målsättningar (att inte höra ett enda bidrag till Eurovision Song Contest anno 2009).

Strax efter tiotiden igår kväll mottog jag ett sms från en vän som tyckte att jag skulle raljera lite om Greklands bidrag till Eurovision och sedan avsluta med en frågeställning. Eftersom jag gillar att raljera - särskilt över schlager - så bjuder jag nu på Greklands framträdande i gårdagens semi-final:


Sakis Rouvas - This is our night

Framträdandet börjar rätt lamt. Visst de dansar lite fult men i övrigt så kommer jag inledningsvis att tänka på raden "Jag vet inte om jag gråter eller skrattar men som vanligt är det hård konkurrens" från bob hunds låt Stora tankar i lilla berg- och dalbanan. Men ungefär halvägs igenom videon så undrar jag inte över mitt sinnestillstånd längre. Jag är helt säker på att jag skrattar och det grandiost.

När Sakis börjar glida omkring på rampen - till publikens hjärndöda jubel - så finns det ingen ände på min glädje. Jag ligger dubbelvikt i soffan och näst intill ber att det ska ta slut. Men istället för att hoppa ner och börja fundera över vad fan han håller på med så släpar Sakis med sina dansare upp på rampen och påbörjar någon skitnödig dans á la gradskiva. Nu ligger jag på golvet och håller krampaktigt om min mage samtidigt som käken börjar hamna ur led. När de sedan avslutar med att hissa upp herr Rouvas så börjar jag nästan tycka synd om dem. Idiotin i denna värld har tydligen inga gränser.
Det roligaste med klippet är inte just framträdandet i sig utan det som ligger bakom det. Här har vi alltså ett gäng med Sakis i spetsen som dansar på detta viset för att bjuda på en så stor show som möjligt, inte för att det ska vara roligt. De är alltså personer som på allvar tycker att koreografin inte bara är snygg utan ett mästerverk. På klippet ser ni alltså personer som helt saknar självkritik eller möjlighet att reflektera över sina handlingar - och publiken jublar.

Det här är alltså bidraget från landet som av många betraktas som den västerländska civilisationens ursprung. I Grekland uppfann man en föregångare till demokratin, man grundade de Olympiska Spelen och man hade snubbar som Arkimedes som tog ett bad, skrek "Eureka!" och kom på att vattennivån stiger om någonting doppas. Detta är alltså landet där überhjärnor som Sokrates och Platon levde och efter att ha sett Sakis show så måste man fråga sig; var gick det snett?

Ha det!
// Yeahns

onsdag 13 maj 2009

Recidiv

Eftersom jag skrivit om det förut så känns det lite halvt dödfött att återigen berätta om detta pinorum, men då jag börjat undra över hur man bäst genomför en avrättning á la dikotomi (motorsåg måste det vara va? Samurajsvärd är ju rätt klassiskt annars) så antar jag att det är bäst att jag släpper lite på locket. Min tillvaro på mina 34 kvadrat har börjat bli alltmer ansträngande sedan min granne börjat att ta sig allt större friheter, friheter som utspelar sig i form av ljud.

Det var rätt lugnt efter mitt tidigare inlägg om dem (inte för att de läser här men ändå) men för ungefär tre veckor sedan började de väsnas igen. Då var jag i febersjukt tillstånd förpassad till bingen och när jag är ensam i sängliggande läge så ger jag inte mycket ljud ifrån mig. Normalt så ser jag alltid till att någon oralextern ljudkälla - såsom tv eller stereo - gör mig sällskap (ungefär som den funktion en radio uppfyller till en hemmavarande hund) men nu var det inget som hördes mer än mina tycka-synd-om-mig-knip. Det är mycket möjligt att mina grannar därmed antog att någon isolerat väggen oss emellan och att det därför var helt rättskaffens att skruva upp volymen en aning. Med den musiksmak de besitter så är det klart att de vill spela den högt då musik oftast blir bättre (/inte blir lika dålig) när den spelas högt.
Att de dessutom verkar ha införskaffat ett Singstar och/eller ett karaoke-set gör inte min sits skönare (lägg på en finne längst ner mellan skinkorna också), och att tvingas lyssna på när honan i hushållet försöker pricka stämmor till Carolas Evighet gör att varje låtbyte på min egen ljudanläggning känns just som en evighet.

Tålmodig och timid som jag är så har jag tagit det hela med ro. Visst någon svordom har riktats norrut men i övrigt så har jag botat mina aggressioner med iTunes och whiskey, något som alltid slutat lyckligt. Men igår natt var det nästan så att mina blodkärl krampade och jag kände hur vansinnet eskalerade inom mig. Småtimmarna spenderades med vidöppna ögon och lagom till att väckarklockan drog igång 06.30 så hade jag tillförskaffat mig ett par påsar stora nog att låta Jordan/Katie Price bli av med sitt ryggbesvär. Anledningen till detta var den fam till klockan två pågående msn-meddelandetoryren som toppades med att sätta på tv:n några gånger, varje gång till synes/höres lika förvånade av den höga ljudnivån. Nu har mitt lugn försvunnit och jag har inträtt i skriva-arga-lappar-stadiet. Det är ju det sista stadie man vill befinna sig i då man inte vill uppfattas som sursnubben i lyan bredvid men nu är det som det är. Problemet är bara att jag inte vet hur själva lappen vid behov ska vara formulerad. Ska man köra på den mer ursinniga varianten där utrymme för förolämpningar ges:
Defintionen av idiot är enligt NE en person som ofta beter sig mycket dumt eller en person som är psykiskt och intellektuellt svårt handikappad. Tycker ni att det passar in på er? Nej inte jag heller så jag vet inte vad man ska kalla er men klart är i alla fall att 22 tjejer-gubben skulle framstå som en nobelpristagare i ert sällskap. Jag menar hur klyftig verkar man vara om man drar på Curly Sue och sedan försöker toppa originalets vokalist?

Sedan det här med er fascination för att låta volymen ligga på runt 90 decibel när msn är det enda aktiva programmet, är ni ljudskadade (vilket skulle svara på ovanstående fråga) eller vet ni inte hur man sänker volymen efter midnatt bara? Ni vet om att det går att stänga av ljudet till msn va? Konversationsfönstret kommer ändå att blinka längst ner på skärmen med en näst intill ambulerande orange färg med ett lyster som Pippi Långstrump endast kunde drömma om så ni kommer inte att missa något, jag lovar.

Okej att min lägenhet ligger på bottenplan men med er som grannar känns det som att bo i Gehenna, och jag har ju för i helvete i ens en ugn!

// Nr. 11.

Eller ska jag köra på den mer sarkastiska stilen som mer speglar min personlighet:
Hejsan grannar!

Visst är det härligt! Det där sköna bilipp-ljudet som får en att känna sig behövd, omtyckt och socialt kompetent. Själv har jag inte så många vänner och får därför inte höra bilipp så ofta och därför tycker jag att det är extra ljuvligt att få veta att min granne minsann är älskad. Höj gärna lite! Särskilt nattetid då bilipp vaggar mig till sömns likt Byssan lull.

Jag vill dessutom tacka för att ni spelar Mix Megapol-klassiker som Här kommer alla känslorna (på en och samma gång) och Mr Cool. Tänk vad hemskt om man skulle glömma bort dessa välkomponerade musikstycken! Fy, hemska tanke. Det var ju även länge sedan man hörde fjolårets superhit I'm yours och det var ju nästan att man hade glömt texten!

Till sist så vill jag berätta att det också är oerhört trevligt att få lyssna till era sångröster. Jag gillar verkligen folk som verkligen försöker. Usch för personer som ger upp vid minsta motgång. Nej fortsätt att träna! Snart kanske ni blir den nya Susan Boyle och då är jag den förste att gratulera!

Vänliga hälsningar,
Nr. 11.

Nå vad tycker ni?

Ha det!
// Yeahns

tisdag 12 maj 2009

Bombay Bicycle Club - inte bara curry

Bombay Bicycle Club är inte bara en restaurang som enligt egen utsago serverar "the FINEST Indian cuisine in London" utan också ett väldigt trevligt band som en vän tipsade mig om idag. Bombay Bicycle Club består utav fyra killar från London och gissningsvis har de hämtat namnet från stället där de kryddar allt med curry. De får en att tycka illa om sig själv av den orsaken att de knappt fyllt rösträtt och ändå har åstadkommit mer (bland annat varit förband åt WOW-aktuella Glasvegas) än vad jag någonsin kommer att göra men eftersom de lirar en sådan förträfflig musik så är de förlåtna. Ännu har jag inte lyckats sätta fingret på vilka de liknar men vissa låtar får mig att tänka på Kings Of Leon pre-mainstream och ibland är det Vampire Weekends genialitet som kommer mig till minnes, så säg att de ligger någonstans mittemellan. I vilket fall så är det riktigt härlig rock de bjuder som får dem att verka äldre än vad de är.

Hittills har de släppt tre EP's och två singlar och den 6 juli dyker deras debutalbum upp hos skivhandlare och på torrent-sidor. Låtlistan är redan fastställd och så här låter spår nummer sex:

Always Like This


Ha det!
// Yeahns

måndag 11 maj 2009

Stars of today, superstars of tomorrow

Japp, så lyder det stundande U21-EMs slogan som kommer att spelas i Göteborg, Halmstad, Helsingborg och Malmö. Staden vi alla älskar (Göteborg) och Halmstad har plockat hem de mest intressanta matcherna då Spanien, England, Tyskland och Finland kommer att turas om mattorna på Gamla Ullevi och Örjansvall, medan Sverige, Italien, Serbien och Vitryssland ska kämpa på Olympia och Swedbank Arena.

U21 innebär att det är bolltrollare under 21 år som medverkar men i U21-EM gäller det endast att gossarna max är 21 bast när kvalet inleds, och eftersom kvalet inleds nästan två år innan huvudturneringen så är det maxåldern 23 som gäller under sommarens EM. Som ni ser så är det ett gäng riktiga stornationer som kommer på besök och med det kommer också en hel del killar som kan det här med att sparka boll. Därför blir det nog även några riktigt sevärda omgångar i det gröna fältets schack, och när det dessutom räcker med att punga ut 120-lappen för helt okej hörnplatser så kan det bli ett av livets bästa köp.

Den 18 juni ska Spanien-England göra upp på Ullevi och på några av platserna 501-505 på sektion N2 kommer tre fjärdedelar av ITHMG att sitta och heja, sannolikt något berusade. Det är verkligen en match jag rekommenderar alla som gillar det här med kamp, svett och läderkulor att besöka. Möjligtvis lite osynk-Bjarne med att det är dagen innan midsommar men vafan! Tänk liksom på att lagen kan ställa upp på följande sätt (om Bojan får målsmans tillstånd då förstås):

Spanien:

----------------- Roberto -----------------

Azpilicueta - Piqué - Marcano - Balenziaga

---- Raul Garcia - Fabregas - Busquets ----

- Granero ------------------------- Mata -

------------------ Bojan ------------------

England:

------------------ Hart -------------------

Richards - Wheater - A. Ferdinand - Gibbs

Lennon - Cattermole - Huddlestone - Welbeck

---------- Walcott - Agbonlahor -----------


Det ser rätt spännande ut va? Ovanstående är väl knappast sannolikt då spelare kan känna sig slitna, skadade eller bara vill ha semester istället, men så här kan det se ut den 18 juni 20.45 och om det inte vore för att man var omgiven av killkompisar så hade man ju fått ståfräs. En lätt halvbånge är i alla fall garanterad, välkomna!

Ha det!
// Yeahns

söndag 10 maj 2009

Grabbarnas

Så du vill veta vad som hände igår? Det blev hemmamatch broder. Ge mig kardan, satte just highscore! Men jag tar det från början, du ska få varenda detalj.

Först satt ju du och jag i baren men när du drog sökte jag mig ut i lokalen. Såg den där tjejen som såg helt okej ut, du vet kanske lite fet men ändå het. Hon var av den typen som gör sig till - du vet lite för full och lite för mycket smink - men det brydde jag mig inte om. Det jag hade i tankarna var knappast kärlek.
I alla fall började jag flörta lite grann, sade några förspända saker men hon uppfattade knappt mitt namn. Hon var redan för full när vi sågs och det spädde jag på. Du vet tog min chans och frågade "Ska vi dra någon annanstans" och drog gjorde vi. Eller ja drog och drog, det var nog mest jag som drog henne men hon följde ju med så vi tog en taxi. Eller tog och tog, jag satte henne där bak, satte mig där fram och sade min adress. Och chaffisen han bara log, jag menar vilken man!

När vi kom fram ledde jag henne uppför trappan. Hon började jiddra någonting om att hon ville hem och jag sade att visst har du kommit hem, vänta bara ska du se att det känns bättre sedan. Vi kom upp i hissen och jag låste upp. Ledde henne till sängen och hon däckade tvärt, lade sig på mage och vände upp sin stjärt. Och jag menar visst hon var full och jag hade makt men man ska väl inte behöva någon jävla fullmakt? Det här med raggning är en ömsesidig pakt. Och sedan följde hon ju med nästan av sig själv - hon sade i alla fall aldrig nej - och då måste hon ju varit med på noterna eller hur? I alla fall följde hon i taktur för ikväll var det min tur.

Så jag drog av henne kläderna plagg efter plagg. Hon hade rätt schysst kropp ändå inte perfekt på något sätt men den fyllde sin funktion om man säger så. Sedan när vi körde igång började hon gny - blev ett tag nervös för att hon tänkte spy - men hon fann sig snart tillrätta, och jag såg nog att hon gillade att bli tillspetsad. För även om hon krånglade lite grann är det snarast ett bevis på att hon behövde lite man, och det fick hon minst sagt. Jag gjorde min grej grundligt. Jag gjorde min grej bra.

Så där gick det hela till, en rätt jobbig grej. Jag menar, vad göra med en halvdäckad tjej som ju verkligen inte var någonting för mig. Hon började nyktra till så jag var rätt rak och sade "Det var en schysst kväll vi haft men nu får du dra. Allt roligt har ett slut" och sedan gick jag ut och när jag kom tillbaks var hon inte kvar. Jag kände mig lite taskig ett tag men jag tror hon tog det rätt bra. Skönt med tjejer som fattar när de ska dra, som inte tar sex på för stort allvar. Men lite klass måste man ha så hon fick ju pengar till en taxi såklart!


Enligt ovanstående lyder ungefär lyriken till Elenettes låt Grabbarnas, en låt som jag delvis citerat förut. Det kan tyckas lite sådär att skriva ner en hel låttext i ett inlägg men utan att bli för PK (politiskt korrekt) så vill jag bara meddela att det är en förjävla bra låt där självklart texten tillför det mesta. Låten är så talande för den del av befolkningen som håller kvantitet före kvalité och där en high-five värderas högre än ett hjärta. Nåväl, för att ni ska kunna njuta av låten ordentligt så behövs självklart även melodin och som tur är så ligger hela musikstycket uppe på Last.fm. Mycket nöje!

Ha det!
// Yeahns

fredag 8 maj 2009

Nu är det jag som är kung

Det finns en känsla som överträffar nästan alla andra känslor. Den slår känslan av att öppna en whiskey och känna rökdoften sippra upp genom näsan. Den slår känslan av att få rätt. Den slår känslan av att precis hinna med bussen. Den kan till och med konkurrera med känslan av måljubel och är snuddande nära känslan av samlag, såvida det inte är första gången då förstås. Som ni förstår så är det en speciell känsla som oftast framkommer när man promenerar på de mörklagda metrarna mellan ljuset från två gatulampor eller när man närmar sig ändhållplatserna på linjen. Det är en känsla av makt och iskall coolhet. Det finns ingen annan som rår på en just nu, nej för just nu är det en själv som är grymmast, fränast, tuffast, ballast eller vilket ord ni själva föredrar.

Känner ni igen er? Har ni känt känslan av att stå överst på Jorden och se på alla andra som inte vet hur hårdkokt du är för stunden? Det beror på. Det finns nämligen två förutsättningar som måste vara uppfyllda för att känslan ska infinna sig; man behöver ha ljudisolerade hörsnäckor i öronen och man behöver ha dem kopplade till en musikspelare med rätt låtar spelandes. Låtarna behöver å sin sida inneha vissa egenskaper. De ska vara tungt dystra och mörkt råa samtidigt som de ska ha ett visst gung i sig. Den ödsliga melodin ska erövra trumhinnan och bedöva ens sinne för vad som är rätt och fel och sedan ta en in i en övermänsklig hypnos.
Ni kanske undrar var man hittar låtar av ovanstående slag? Det kan tyckas omöjligt men det är enklare än man tror. En del exempel har ni hört flera gånger och för att göra det riktigt enkelt för er har jag sammanställt en spellista på Spotify (har ni - mot förmodan - inte Spotify så får ni googla er fram) där jag rankat de tio bästa gör-mig-till-kung-låtarna. Svårare än så här är det inte:

10. Interpol - Not even jail
9. The Temptations - Papa was a rollin' stone
8. Bloc Party - Song for clay (disappear here)
7. The Rolling Stones - Paint it black
6. The Jimi Hendrix Experience - All along the watchtower
5. Samuraj Cities - Thxa1000000
4. Franke - Att därefter uppleva tystnaden
3. The Doors - Riders on the storm
2. Ossler - Ett slutet rum
1. The Stooges - I wanna be your dog

Jag slängde även med två bubblare som inte har samma tyngd men som ändock är sköna att höra när man sätter den ena foten framför den andra:

#. Okkervil River - Unless it's kicks
#. Jamie T feat. Lily Allen - Rawhide [något fyllo och/eller praktikant har dock kallat låten Northern line på Spotify men det är en annan låt som Jamie T gjort]

Listan kan diskuteras och ni har säkert egna förslag men klart är att I wanna be your dog ska vara på förstaplatsen. Det finns liksom en anledning till att Guy Ritchie valde att lira den låten när Eddie förlorade pokern i Lock, stock and two smoking barrels. Det här är i alla fall låtarna jag drar igång för att under rådande statsskick kunna bli kung för ett ögonblick.

Ha det!
// Yeahns

Rubriken är förvånansvärt lik titeln på en av Olle Ljungströms låtar.

onsdag 6 maj 2009

Långa bollar på Bengt

Ibland är vägen mellan tanken och bloggen långt. I söndags publicerades i DN en artikel. En artikel om Sveriges P17 landslag, alltså de grabbar i PartilleJohnny generationen som är bäst på det vi kallar fotboll. Artikeln är inte skriven bara på grund av den här samlingen med skitiga strumpor, skavande benskydd och PES turneringar. Det ska ske en nydaning i den svenska fotbollen, en revolution. Man ska börja spela spanskt! Tica-tica, kortpassningar och rörelse! Äntligen ska man lämna det stofilartade 70-talsarvet bakom sig. Så långt allt gott. Jag måste dock tillstå att jag får en fadd magkänsla av manualstyrd fotboll. (Kanske är det pga AIK:s misslyckade, katastrofala, försök i början på 00-talet.) Jag känner en töntig känsla, lite som när man var yngre och skämdes för sina föräldrar. Ska vi apa efter Xavi och grabbarna, vi som brukar producera fotbollsspelare som Gary Sundgren, Mathias Johnsson och Patrik ”Bagarn” Rosengren. Det som får ske är i så fall en monumental förändring över hela linjen. Från knattelaget till Swedbanks arenor. Då känner jag, är det inte det som är grejen med svensk fotboll, att vi är bra på att vara dåliga hellre än att vara dåliga på att vara bra? Spela efter våra resurser och kriga till 1-1.


Jag vill dock önska SvFF lycka till och få skulle bli gladare än mig (och övriga ITHMG) om det lyckas!


Må väl!


// Albertazzi

Ain't that a shame? You're the one to blame

GP har de två senaste dagarna uppmärksammat problemen med att söta hundar exponeras i famnar och handväskor tillhörande blonda modeprinsessor och/eller hitte på-porrstjärnor. Nu nöjer sig inte folk med att hunden viftar på svansen och är allmänt trofast, nej den ska vara söt också. Supply and demand tänkte hundavlarna och med dollartecken framför ögonen så skickade de in det sötaste paret för att mysa i kitschinredda hundkojor. Detta har lett till att flera hundar drabbats av problem då de helt enkelt inte ser naturliga ut, de är för söta. Till exempel så har de urgulliga Shar Pei-dogsen med deras hudöverskott á la fettsugning fått så överdrivet mycket extra hud att de knappt kan se.

Ovanstående har givetvis upprört människor landet över och i jakt på slagkraftiga citat så ringer journalister upp kända politiker. Den här gången var det Folkpartiets Marit Paulsen som lyfte på luren. Som tidigare hundägare av bland annat vallhundar och border collie så levererar hon självklarhet efter självklarhet:
- Detta är riktigt vidrigt. Vi har inte rätt att göra så här.

- Uppfödarna borde skämmas!
För att få ett slut på uppfödarnas fasoner så är nästa steg att göra en politisk fråga av det hela och av artikeln framgår att FP-Marit "rent av kan tänka sig något förbud". Observera här ordvalet "rent av" som tyder på att ett förbud mot ytlig avel inte förefaller sig naturligt utan att det är något extremt. Marit tillägger:
- Men framför allt handlar det här om opinionsbildning. Det ska vara skamligt att gå runt med en handikappad hund. Det tror jag är mer effektivt än lagar, som kan vara ett trubbigt redskap.
Naturligtvis förstår jag problematiken med att införa en lag som hindrar uppfödare från att låta sina två sötaste hundar vuxenkramas, men när det går så långt att en egentligt renrasig hund skiljer sig så mycket från sina kamrater så ska det väl inte vara några konstigheter med ett doppförbud? Jag måste också ställa mig frågande till Marits resonemang här ovan. Hur ofta bemötts personer med söta hundar av svarta blickar, pekande fingrar och hyttande nävar? Är det därför som Marit själv inte äger någon hund just nu?

Hur som helst så känner artikelförfattaren att han måste klargöra en sak i avslutningen och skriver att Marit "förstår att hunden inte enbart har en praktisk funktion utan även fyller en viktig funktion som sällskapsdjur. Oavsett är det viktigt att den är glad och mår bra". Huvudet på spiken där minsann.


Apropå GP så avslutas alltid tidningen med en ordvits i sann göteborgsanda. Ofta är det så dåliga att jag svär åt att jag bor på bottenplan men idag så drog jag lite på mungipan:
- Undrar om Gamla Ullevi kommer å skaka i kväll?
- Ingen fara! De finns la inget hopp för ÖIS!
På tal om självklarheter...

Ha det!
// Yeahns

Rubriken är tagen från Fats Dominos klassiker Ain't that a shame.

måndag 4 maj 2009

Den färggranna byråkratin

Den trogne ITHMG-besökaren vet om att jag studerar Offentlig Förvaltning vid Göteborgs Universitet, en utbildning vars mål är att trycka in mig i politikens administrativa nivåer med en förhoppning om att jag ska vara en god förvaltare. För kreti och pleti är politik synonymt med gråa faciliteter, byråkratigubbar i kostym och personer som tidigare aldrig haft några symtom kan drabbas av narkolepsi bara de ser Bosse Ringholm på tv. Jag förstår dem, särskilt i det sistnämnda fallet. Planen är att jag så småningom ska sätta lite färg i mekanismen som styr landet (jag gillar vinrött/plommon och kombinationen brun/blå) men det behövs inte alltid. För ibland sköter kommunerna det själva och när de lyckas blir det nästan så färgglatt att Sverige borde byta namn till Färg-yeah (oh den där sved till och med på mig! Tacka Robert Broberg för den, 2.28 in).

Ända sedan jag såg Hjo kommuns vedervärdiga slogan "I love Hjo" för första gången har kommunslogans frambringat en skräckblandad förtjusning inom mig. Det finns så mycket kreativitet att hämta i Sveriges dystra väder då folk sitter inne och lirar Fia med knuff och detta har även kommunerna uppmärksammat, ty en fiffig slogan lockar turister. Problemet är bara det att lokalpatriotism och stolthet så sällan går ihop med fyndighet och projektet avslutas i en ambivalent komik där man inte vet om man ska skratta eller gråta å ortens vägnar. Jag har därför besökt alla landets 290 kommuners hemsidor i jakt efter lycka och vemod och nedan listas de slogans jag fann i alfabetisk länsordning, med efterföljande kommentarer då det behövs. Det ska tilläggas att jag i de flesta fall endast besökte deras startsida och att jag därför kan ha missat någon. Jag har dessutom tagit mig fria möjligheter till tolkning. Självklart har detta även intresserat andra men då både wikiquote och marknadsforing.se var ofullständiga och/eller inaktuella så tog jag mig an uppgiften ånyo. För er som inte orkar plöja igenom alla slogans och brottas med den tvivelaktiga layouten så kommer här min topp fem, men det finns fler guldkorn vill jag lova!
  1. Uppvidinge: I en liten kommun blir människan stor
  2. Flen: En kommun
  3. Orsa: Helt enkelt
  4. Piteå: Det är hit man kommer när man kommer hem.
  5. Filipstad: Bra mycket bättre
Här är de alltså, kommunslogans som finnes på kommunernas hemsidor:

Blekinge län (2 av 5 kommuner):
Ronneby: Hjärtat i Sveriges trädgård
Sölvesborg: Av naturliga skäl

Dalarnas län (5 av 15 kommuner):
Gagnef: Mötesplats mitt i Dalarna
Leksand: Under blå himmel, en av Leksands alla byar, mellan blå berg, vid blå sjö
Orsa: Helt enkelt
Kommentar: Klockrent! Less is more och så vidare.
Rättvik: Livskvalitet in på knutarna
Kommentar: Jag får bilden av en trivsam småstadsidyll och därmed kan konstatera att sloganen uppfyller sitt syfte.
Älvdalen: En kommun - tre riken

Gotlands kommun och län sket i't helt och hållet.

Gävleborgs län (3 av 10 kommuner):
Ockelbo: Smultronstället i Gästrikland
Ovanåker: Edsbyn & Alfta
Kommentar: Genom att namnge sina två tätorter hoppas Ovanåker att folk ska vallfärda till kommunen men mig veterligen så är det endast Sven-Erik Mörtsjö som kommer åka hela vägen från grannkommunen Hudiksvall (Glada Hudik står tyvärr inte med på hemsidan).
Söderhamn: Något att längta till
Kommentar: ...och sedan bort ifrån.

Hallands län (4 av 6 kommuner):
Falkenberg: Hitta det här
Kommentar: En uppmaning om att hitta det men vad det är förtäljer man inte och såvida man inte syftar på Falcons bryggeri så är sloganen helt misslyckad.
Halmstad: Kunskapsstaden - Hemstaden - Upplevelsestaden
Kommentar: Detta är endast några ledord för vad man hoppas att staden ska bli år 2020.
Kungsbacka.se: Din länk till kommunen
Kommentar: Ingen slogan men en något onödig information att placera överst på just kommunens hemsida.
Laholm: För miljö och livskvalitet

Jämtlands län (3 av 8 kommuner):
Berg: Välkommen till Oviksbygden i Bergs kommun
Turismsidan: Härliga Härjedalen
Krokoms: En bra del av Jämtland
Kommentar: Krokum ligger mitt i Jämtland och tydligen är det bra, ursäkta mina tvivel.

Jönköpings län (2 av 13 kommuner):
Aneby: Unik - Nära
Kommentar: Inte heller detta är en slogan men med tanke på ordens placering på hemsidan så är de något man förknippar kommunen med och visst är de helt unika med att som enda samhälle ligga nära Fågelsjön Hyllingens naturreservat. Grattis Aneby!
Vetlanda: En riktig småstad
Kommentar: Budskap framfört!

Kalmar län (4 av 12 kommuner):
Hultsfred: Här finns plats för hela livet
Kommentar: Gäller det även Lotta Bromé?
Högsby: En bit livs levande ursprungssverige
Nybro hade ingen slogan men istället ett anmärkningsvärt delgivande som jag måste gratulera till; Grattis till ert första kvinnliga kommunalråd! Senast jag kollade i min almanacka var året 2009, när kollade ni er senast?
Torsås: Flytta till Småland! Turism, vindkraft, artistgymnasium & distansutbildning
Kommentar: Distansutbildning så att man inte behöver lämna kommunen? Tack men nej tack.

Kronobergs län (5 av 8 kommuner):
Lessebo: Mitt i Glasriket
Tingsryd: Där livet är härligt
Kommentar: Hur kommer det sig då att antalet kommunmedborgare minskar?
Uppvidinge: I en liten kommun blir människan stor
Kommentar: Här drar man nytta av människans egenskaper som flockdjur och hennes behov av att stå i centrum. Fantastiskt!
Växjö: Europas grönaste stad
Älmhult: Överraskande Älmhult - internationellt & nära
Kommentar: Jojo internationellt! Överraskande minst sagt!

Norrbottens län (8 av 14 kommuner):
Arjeplog: En väg, många möjligheter
Kommentar: ...gasa, backa eller stanna.
Boden: Boden är en charmig småstad i en dynamisk del av Norrbotten. Tycker du om aktiviteter och ett rikt friluftsliv, har du hamnat rätt. Det är en del av det vi kallar Fördel Boden!
Kommentar: Här försöker man ordvitsa men då Boden inte är Göteborg så är misslyckandet ett faktum.
Gällivare har ingen slogan men man borde givetvis dra nytta av frasen som varenda försäljare av plagierade märkeskläder kring Medelhavet lärt sig i och med sloganen Ett skönt häng!
Kiruna: Kiruna betyder fjällripa
Pajala: Här kan man få vara ifred!
Kommentar: Till skillnad från Uppvidinge så försöker man locka Sveriges eremiter och jag upplyser en alkoholistvarning.
Piteå: Det är hit man kommer när man kommer hem.
Kommentar: Så banalt men också hysteriskt roligt.
Älvsbyn: Norrbottens pärla
Kommentar: Det är mest roligt att man valt att särskriva Norrbotten till layoutens syfte (se bild).
Överkalix: Hjärtat av Norrbotten
Övertorneå: Det goda livet
Kommentar: Jodå, alla åker vi till Övertorneå ibland för att frossa i belgisk choklad, skumpa och spabehandlingar.

Skåne län (10 av 33 kommuner):
Båstad: Det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen
Kommentar: Vilken tonårsunge har inte velat komma in på Peppes Bodega?
Hörby: Årets idrottskommun
Lomma: Tanke. Omtanke. Mertanke!
Lund: Idéernas stad
Kommentar: Haha ja studenter och deras fylleupptåg!
Simrishamn: En plats för livet
Kommentar: Ungefär som Hultsfreds slogan och med undantaget hela så verkar man istället satsa på säsongsboende.
Skurup: Nils Holgerssons hembygd / Mitt i en dynamisk gränsregion
Kommentar: Verkar ha två slogans men är också känt för en tredje; When in Europe don't miss Skurup.
Staffanstorp: Vi lever och verkar i en trygg och inspirerande kommun
Tomelilla: Den del av Öresundsregionen där du njuter av Österlens livskvalitet
Ystad: Stranden vid sandskogen
Åstorp: Där natur och kultur möts
Kommentar: Här har Björn Ranelid åkt dit för offentlig urinering!

Stockholms län (6 av 26 kommuner):
Ekerö: Kulturens övärld
Lidingö: Din hälsa
Kommentar: Ingen riktig slogan utan någon profil-/visiongrej.
Norrtälje: Roslagen - möjligheter, tillväxt, framtidstro
Nynäshamn: Ekokommun
Stockholm: The capital of Scandinavia
Vaxholm: Skärgårdens huvudstad

Södermanlands län (4 av 9 kommuner):
Eskilstuna: Den stolta fristaden
Kommentar: Även detta är ett försök till profilering.
Flen: En kommun
Kommentar: I Flen har man förstått att man inte har något att erbjuda och hymlar inte med det utan nöjer sig med att konstatera att du här kan räkna med att få ta del av den välfärd som de autonoma kommunerna erbjuder. Underbart!
Gnesta: Stadens lugn och landets puls
Strängnäs: Dynamisk idyll
Trosa som har öppet mål struntar i att meddela sin slogan på hemsidan men är ändå känt för Världens ände.

Uppsala län (1 av 8 kommuner):
Enköping: Sveriges närmaste stad
Kommentar: Om man bor i Enköping så kanske men jag har svårt att tro att stockholmarna håller med.

Värmland (4 av 16 kommuner):
Filipstad: Bra mycket bättre
Kommentar: I jantesverige så är Filipstad som en omogen finne på röven och det är något man måste uppskatta.
Munkfors: I hjärtat av Värmland
Sunne: Sagolika Sunne
Årjäng: Välkommen till företagsamma Årjäng / Vackrast och vildast i västra Värmland

Västerbottens län (4 av 15 kommuner):
Dorotea: Lapplands sydport
Lycksele: Staden i Lappland
Kommentar: Ifall GPS:en slutat fungera och det är väl enda anledningen till att man skulle komma dit?
Sorsele: Ekokommunen med naturupplevelser
Umeå: Vill mer.
Kommentar: ..men kan inte.

Västernorrlands län (1 av 7 kommuner):
Kramfors: Med höga kusten

Västmanlands län (3 av 10 kommuner):
Arboga: Plats för inspiration
Kommentar: Jodå alla vet vi vad några Arboga 10,2 leder till.
Hallstahammar: Det goda livet i storstadens närhet
Surahammar: För barnens skull
Kommentar: Namnet till trots..?

Västra Götalands län (11 av 49 kommuner):
Bollebygd: Kommunen där vi bor bra och lever länge!
Kommentar: Om man aldrig åker därifrån så vet man inte vad man går miste om. Skönt måhända men samtidigt naivt och korkat.
Dals-Ed: En pärla med 400 sjöar
Essunga: Din kommun livet igenom
Kommentar: Hög dödlighet bland spädbarn?
Gullspång har en välkommnande Linda Bengtzing överst, det säger väl allt?
Hjo: I love Hjo
Kommentar: Jag hatar Hjo.
Karlsborg borde använda sig av titeln som Sveriges reservhuvudstad men gör det inte.
Mariestad har gjort sig känt som Vänerns pärla men det står inte på hemsidan.
Mark: Läge för det goda livet
Munkedal: Mer av livet
Kommentar: Men om jag inte vill ha då?!
Strömstad: Årets turistkommun!
Tanum: Ett bildspel där ordet "Livskvalitet" står längst fram.
Tibro: Sveriges möbelcentrum
Kommentar: ...men har inget IKEA.
Uddevalla: Hjärtat i Bohuslän - Där människor växer och erbjuds god livskvalitet
Vara har alla möjligheter i världen att fixa en bra slogan men man har antagligen fastnat i Hamlets eviga fråga och således avstannade arbetet.
Vänersborg: Vi ska bli Sveriges bästa musikkommun
Kommentar: Haha lycka till!

Örebro län (av 12
kommuner):
Karlskoga: Alfred Nobels Karlskoga
Kommentar: Ni vet han som uppfann dynamiten, nu är istället vapenfabriken Bofors stadens stolthet!
Laxå har satt orden "Högteknologiska arbetsmöjligheter" inklusive citationstecknen på en bild överst på startsidan men det är oklart vad det har med kommunen att göra. De har i alla fall ett Burger King och dessutom bor The Hives överviktige gitarrist, Vigilante Carlstroem, i orten, ser någon mer än jag ett samband?
Lekeberg: Med naturen som närmast i Örebro läns nyaste kommun.
Lindesberg: I Bergslagen
Kommentar: ...vänd om.
Ljusnarsberg: Kopparberg, Bergslagen, stenar, mineral och opera på Skäret

Östergötlands län (7 av 13
kommuner):
Boxholm: I sagolika Sommenbygd
Kinda: Nära i Kinda
Kommentar: Kunde ha anspelat på Jesus och använt När du vänder andra Kinda till istället.
Mjölby: Kommunen där hjulen snurrar
Kommentar: Om du får motorstopp.
Valdermarsvik:
Vind i seglen
Kommentar:
Samma som ovan fast med båtreferenser istället.
Ydre: Östergötlands höjdpunkt
Åtvidaberg: Läge för lycka
Ödeshög: Den lilla kommunen med de stora möjligheterna
Kommentar: Är det därför som Sveriges bilindustri går så dåligt? Fast å andra sidan så kan de alltid hänvisa till Klas Ingesson.


Som ni ser så finns det många färger på paletten, synd bara att så många innehåller för mycket vatten...

Ha det!
// Yeahns

lördag 2 maj 2009

Journalistikens fanbärare

Häromdagen satt jag i ett par mörkblå mjukisbyxor och ett vitt linne med tandkrämsfläckar och tänkte på att jag hatar fetma "därför att".

Nä, nu ska inte jag sitta här och klaga på ett subjektivt vis så här kommer en objektiv, jätterolig och läsvärd klagan över denna företeelse: fetma hatar jag därför att det är ”känt att risken för sjuklighet och dödlighet är förhöjd bland feta vuxna, och framför allt extremfeta” och till detta kommer att det ”orsaka[r] höga samhällskostnader, utöver stort personligt lidande” (Källa: Karolinska institutet; http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=18935&l=sv).

Hej och hå, titta vilken söt katt:



Vilket universitet i USA (där teorin ”stämpling”, som innebär att människor löper mycket större risk att vara på det sätt som samhället/omgivningen betraktar människan, skapades och utvecklades) är ledande inom kriminologi och sociologi? Smaka på det läxförhöret!

Public Service

Som den enfaldiga folkhemskramare jag är vill jag passa på att kommentera den gällande omröstningen om vilket som är tidernas bästa humorprogram på P3. Sådana omröstningar kan, känner jag, ofta bli missvisande, särskilt i sportsammanhang. Där det som ligger närmast i minnet ofta får högre ställning än vad de kanske förtjänar. Det är ändå något som är kittlande med den här typen av omröstningar och därför tänkte jag kasta mig över uppgiften att lista min topp 3!

3. Clownen Luktar Bensin; jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte minns särskilt mycket av programmets innehåll, mer än det otroligt fyndiga namnet och en sketch med orden ”Mamma, manma! Clownen luktar bensin!.

2. Rally; Jag har för mig att jag var i tioårsåldern när Rally stod på sin topp, varje Fredag på väg hem fylldes vår Opel Ascona av Peter Apelgrens karaktär Lotus och obetalbara imitationer av Lasse Kinch. Rally kunde ge den första fredagskänslan, man fick som barn smaka på lyckan som de vuxna kände över att veckan var slut och att ett sexpack Pripps väntade i kylen!

1. Hassan; Stora komiker, stor radio. Enkel idé, genialt utförande.

Må väl!

// Albertazzi.

fredag 1 maj 2009

Here comes the summer

Med en annalkande helg i sommarvärme fylld av grönområden, avklädda kroppar och fest så är självklart livet underbart. Ett sätt att förgylla livet ytterligare är att blanda in musik och här bjuder jag nu på den låt som till och med borde få en öisare på gott humör:


Kalle J - When you see me

Normalt så är inte detta min favoritmusik men låtens poppiga energi får mig att tänka på glass och glass är ju gott så...

Apropå härlig popmusik så har Sveriges kommande sensation, Ram Di Dam, releasefest i Stadsteaterns foajébar imorgon. Ett spännande band i en annorlunda (annorlunda på ett bra sätt, som Animal Collective eller som Glenn Hyséns sommarplaner) lokal kan inte bli annat än förträffligt!

Innan jag avslutar ITHMG-historiens mest simpla (och sämsta) inlägg så undrar jag en sak; om solsken kommer efter regn, vad kommer då efter solsken? Solsting, fästingar och klamydia?

Ha det!
// Yeahns

Rubriken är från The Undertones låt med samma namn.