måndag 8 mars 2010

Solen står som ett rakblad på fasaden mittemot

Som ni säkert märkt så har någonting hänt med väderleken den senaste veckan. Himlen har ändrat färg och gått från byråkrat-grå till svart-städhjälp-blå. Det är mycket ljusare också, är det inte det? Något gult har äntrat himlavalvet. Somliga är glada och kallar den för "Solen" och gömmer ögonen bakom feta glajjor. Jag kallar dem naiva och patetiska, för jag känner då ingen värme än. Hur som helst så ser himlen ändå lovande ut när man ligger där på marken, för jäklar vad halt det är. Och blött. Att man aldrig kan vara nöjd, eller?

Jodå, det kunde ha varit mycket värre. Det kunde ha spöregnat eller varit en sådan snålblåst att det svider på kinderna. Eller ännu värre en kombination av dem båda, det måste ju ändå vara värst? För snö kan väl ingen vara riktigt less på? Såvida man inte måste skotta undan det eller sitter bakom en ratt då förstås, men som ren nederbörd är det på sin höjd irriterande. Inte mer. Hagel då tänker ni, - eller inte, vilket man vill - är inte det ganska jobbigt? Nej. Som en vän och jag kom fram till under en väderleksdiskussion så skrattar man bara åt det. Hagel är som den där uppumpade anabol-snubben som det alltid finns en av på varje gym. Han verkar stenhård och ingen vågar prata med honom eller vistas i hans närhet, men när han gått så skrattar alla. Ingen tar honom riktigt på allvar. Så är det med hagel. Man ser att det haglar och går därefter ut för att se om det gör ont, men inte då. Så går man in är måhända lite blöt men det är knappt. Inte ens det kan hagel fixa. Lite patetiskt alltsammans.

Nåväl, snart kommer det alltså och då är inget patetiskt längre. Det som förortspojkarna med bibliska namn sjunger om; "Pretty soon it will happen, the sun will go murder the snow" (högerklicka, spara länk som) och med det förklarar jag våren kommen! Åtminstone till nästa snöstorm.

Ha det!
// Yeahns

Rubriken är från den försvunna favoriten Jakob Hellman och hans låt Vintern dör.


, , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar