Ta ITHMG-helg

Det vankas ITHMG-helg och med det lite fylla, bakfylla, raljerande över folk som inte är som de (enligt vårt tycke) borde vara (ITHMG är ju, som bekant, en herrklubb för inbördes beundran), minst en bakfyllepizza, en del fotbollstugg och musiktips i mängder där alla är mer angelägna om att dela med sig av sina tips än att ta till sig de andras… Jag tänker därför gå händelserna i förväg och utnyttja utrymmet här till att dela med mig av fem stycken musikbitar. Här avbryter ingen.

Utan inbördes rangordning, fem låtar som jag på senare tid lyssnat på lite mer än andra:

Nitzer Ebb: Join in the Chant

Inte en människa jag känner (förutom min bror som introducerade den för mig) har uppskattat när jag spelat upp detta stycke industrirock. För mig fungerar den dock alldeles utmärkt som adrenalinpumpare inför fotbollsträningar och –matcher. MUSCLE AND HATE!

Scarlett Johansson & Pete Yorn: Relator (ljudfilen har tagits bort från Youtube och mina internetkunskaper är högst begränsade; ni som har Spotify hänvisas dit)

Den undersköna Scarlett Johansson… den enda kvinna som kan konkurrera med min sambo har visat sig ha en fantastiskt finstämd sångröst och denna låt är ett riktigt lyckopiller.

The Waterboys: Fisherman’s Blues

När jag var elva år skickade min fars bästa vän, Tomas, ett brev till mig med medföljande kassettband. Brevet handlade om en grupp vid namn Waterboys och kassettbandet innehöll en skiva av samma band. Tomas överskattade mig; jag varken uppskattade brevet eller musiken på den tiden, utan ställde mig mest frågande till hur i helvete jag skulle besvara honom och behålla hans tro på att vi kunde betraktas som någotsånär jämlikar intakt… Jag svarade aldrig utan bad pappa hälsa och tacka.

Ska jag vara ärlig är jag, utan att ha lyssnat överdrivet mycket på bandet, inget större fan idag heller. Däremot är denna låt, Fisherman’s blues (från skivan med samma namn, från 1988), riktigt jävla bra.

The Only Ones: Another Girl, Another Planet

Detta stycke musik upptäckte jag tack vare den eminenta bloggen Kamratskap Rock (som vi också hänvisar till till höger). Det är en fruktansvärt bra rocklåt helt enkelt, varken mer eller mindre. Det ryktas att Blink 182 har gjort en cover på låten, men jag vägrar lyssna… att de har slaktat den är för mig en självklarhet, varken mer eller mindre. Även bandet nedan har gjort en cover på Another Girl, Another Planet… fenomenal. Från The Only Ones är inte steget långt till…

The Libertines: Don’t Look Back into the Sun

För er tappra få som läser mina inlägg är min fäbless för Libertines tämligen uppenbar och detta är, i mitt tycke, sedan cirka ett år tillbaka (då den passerade demoversionen av Tell the King) världens bästa musikbit alla kategorier. Mycket tack vare det helt fantastiskt briljanta, ruffiga introt som sakta stegrar och kulminerar i Petes ”Yaaah”. Det går inte att inte vara lycklig och tacksam över att Pete och Carl fick ett par år tillsammans…

//Killamangiro