fredag 18 september 2009

Du måste va' sjuk, sjuk, sjuk, sjuk

20.00 ikväll går Håkan Hellström upp på Lisebergs stora scen. En gång varje år sedan 2001 och alltid har folk i åldrarna 14-30 vallfärdat dit för att beskåda Sveriges i särklass största artist genom tiderna. Men jag är inte sugen så jag stannar hemma, vad är det för fel på mig?

Det kommer att bli en magnifik spelning jag vet. Håkan går aldrig under en fyra i betyg och på hemmaplan ger han alltid lite extra - extas rakt igenom. Men jag har som sagt ingen lust, varför kan jag bara spekulera i men antagligen är det flera faktorer som spelar in. Dels har jag sett honom fyra gånger och efter den senaste gången har han inte släppt något nytt material. Dels är ingen ur min vänskapskrets riktigt peppad. Dels har jag laddat för annat den här veckan såsom serieseger och en fest imorgon. Dels så ogillar jag Lisebergs arrangemang när de ställer upp staket likt en häcklöpningsbana parallellt med scenen. Men ingen av anledningarna är en godtagbar ursäkt, inte ens om man lägger ihop dem och med tanke på att jag inte ens behöver punga inträde så blir mitt agerande allt mer skamligt. Kanske blir man bortskämd med högkvalitativa artister här i Göteborg, man tar dem för givna? Jag får nog ta och köpa mig en termometer...

Hur som helst så kommer min lista över mina topp fem-spelningar här:
1. The Hives: Where The Action Is 2004; Frihamnen, Göteborg - Mycket för att det var min första riktiga konsert och att jag vid den tidpunkten hade byggt upp ett oerhört gillande för männen från Fagersta. Det att jag blev matförgiftad och spydde så sent som på Broder Daniels framträdande precis före Hives spelar också in.
2. Håkan Hellström: Liseberg 2008; Göteborg - Jag skrev om spelningen efteråt men jag minns den som mycket bättre än vad jag kanske gav sken av då.
3. Bon Iver: Way Out West 2009; Slottsskogen, Göteborg - Orden står fast.
4. Sunset Rubdown: Parken; Nattklubb vid Avenyn, Göteborg - En fantastisk spelning på fel ställe. Spencer Krug är en fenomenal musiker och hans band var inte illa det heller (basisten, gitarristen och trummisen körde något slags rotationssystem). Att sedan Parkens dj förstör kvällen efter att indiebandet gått av med att lira Shakira ska inte tas med i spelningens räkning.
5. Broder Daniel: Way Out West 2008; Slottsskogen, Göteborg - Mest för symboliken med att det var deras sista spelning. Känslosamt.

Sitter någon annan inne på en lista som den vill dela med sig av? Inte?

Ha det!
// Yeahns

PS. Jag såg förresten framsidan på en Hänt Extra eller liknande i ICA-kön idag. På bilden var Anders Bagge och hans sambo och en aggressiv gul text som ungefär löd "Anders Bagges nya sambo talar ut: 'Därför föll jag för Anders' ". Så skönt att de väljer orden "talar ut" som om hon genomgått någon livskris, katastrof eller något. Okej att han är avlönad av TV 4 men sådär långt skulle nog inte ens jag sträcka mig. Eller jo, kanske. DS.

Rubriken är som vi alla vet från En vän med en bil.

3 kommentarer:

  1. "Sitter någon annan inne på en lista som den vill dela med sig av?"

    Orkar inte med någon lista men jag har en som troligtvis är nummer ett.

    Arcade Fire: Annexet 2007; Stockholm
    Trotts att Annexet både är en tråkig scen (hade passat bättre på Cirkus, där de spelade halvåret tidigare) och har ganska kasst ljud så var spelningen glödhet. Bandet utstrålade en enorm energi, de använde en oregel, de slog på motorcykelhjälmar, hoppade och skuttade. När Power Out avslutas i ett underbart oljud och övergår till Rebellion (Lies) vill man att det ska hålla på för evigt. Eller Tunnels eller Laika eller (Antichrist Television Blues), de körde verkligen allt man ville höra och lite till.

    SvaraRadera
  2. Det enda jag ångrar är att jag inte köpte den sjukt snygga postern!

    SvaraRadera
  3. Jo jag måste också masa mig iväg till en Arcade Fire-konsert någon gång.

    SvaraRadera