Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad

Min far är inte bibliotekarie. Han har (så vitt jag vet) heller ingen vän som skrivit böcker med tyska titlar. Min far är en händig man - precis som Per Gessle - som åker motorcykel och gillar att ta sig en whisky om kvällarna. Det är bara whiskyintresset som gått i arv.

Liksom min bloggkollega så existerar ingen "skapa och bygg"-fascination i mitt huvud (även fast jag känner mig oerhört manlig när jag skruvar ihop IKEA-möbler) utan jag tar hellre rollen som killen som på några meters avstånd står och förklarar för byggarbetarna - med sitt bristande tålamod - hur de ska göra, trots att jag egentligen inte har en jävla aning. Så därför håller jag mig helst undan. Jag tror att det har med självbevarelsedrift att göra. Det är dumt att enervera personer som är utbildade att hantera sågar och spikpistoler.
Därför sitter jag hellre vid skolbänken och lär mig bl.a. att kalkylera över hur många spikar som behövs för ett bygge. Jag har - återigen - ingen jävla aning men går de över budgeten då jävlar! Men det är där jag är lämpad bäst; bland siffror och bokstäver, bland samhälle och ekonomi. Det är inte lönt att släppa ut mig på en byggarbetsplats. Det enda mina händer frambringat som jag är nöjd över är en uppknäppt behå.

Av ovan nämnda anledningar kommer alltså detta in i bilden, bloggandet. Ni kanske har besökt min alldeles egna blogg som numera är nedlagd eftersom jag inte mäktade med att hålla igång den helt själv. Detta formatet med fyra killar med kalsongerna på rätt plats framför tangentbordet tror jag istället starkt på. Jag kommer att köra på i samma stil (en del av mina äldre texter kommer säkert att redigeras och publiceras ånyo här) medan mina kära vänner tillför det nya.
Kommentera gärna! Det är det som en bloggare lever på och alla är välkomna, även ni med endast onda avsikter. Vad jag vet så har jag fått utstå två rapp med riset (ros får jag mest på fyllan). En gång på min egna sida och en annan gång på ett annat forum. Den sistnämnda kom med den oerhört nyanserade kommentaren att både jag som person och min blogg "suger hästpung". Jag vet inte...jag är lite rädd för hästar och håller mig således helst borta från deras genitalier. Det jag vill komma fram till är att det trots diverse tillmälen var fruktansvärt roligt att beröra någon. Som Hjalmar Söderberg (Google!) formulerade någon gång innan han dog:
"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad"

Ha det!
// Yeahns