Det finns ju redan hur många som helst men ändå finns det rum för fler. Göteborgs indiepopscen är stor och den 4 mars tog även bandet Pats (bland annat bestående av tre medlemmar i bandet Hospitalle) plats på estraden i och med deras debutalbum Nevadaflickan. Som vanligt när artister med göteborgsk härkomst spelar så är det melodisk musik med en välskriven och känslosam text framsjungen längst upp i halsen. Ofta handlar låtarna om längtan, lidelse och kärlek - ibland alltihop på samma gång; en längtan efter lidelsefull kärlek - och innehåller gärna lokala anknytningar. Så är det även denna gång och där hamnar man vid ett vägskäl: Antingen tycker man att det låter precis som all annan musik från Göteborg eller så utgår man från noll och kommer fram till att det är fantastiskt vackert. Som den göteborgförespråkare - såväl stads- som musikmässigt sett - så valde jag det senare men bedöm själva ni!
Pats - Kyss mig igen
Xylofon är inte bara ett ord som börjar på den häftiga bokstaven X, det är också ett enastående instrument!
Ha det!
// Yeahns
Rubriken är ett citat från Pats låt Lake Tahoe.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack för tipset! Får lite Christopher Sander-vibbar av det.
SvaraRadera