Den blomstertid nu kommer

Med sommarens intrång så har dagarna blivit längre, solljuset varmare och människorna gladare, men det är inte bara väderleken som förändras utan även modet. Varje årstid har som bekant sina egna modeflugor och färger. På sommaren är det populärt med många och ljusa färger på kläder som ger ett avslappnat och lugnt intryck. Klädintresserad som jag är har inte låtit min vardag i instängdhet (sjukt fult ord men om Kristianstadsbladet kan använda det i en rubrik så borde väl jag kunna trycka på publicera utan osäkerhet, eller?) vara en slags fristad för modetrycket och det är med viss avsmak och med en svald stolthet som jag publicerar historiens första - och enda? - blogginlägg där undertecknad medverkar på bilder tagna på AstraZenecas catwalk. Håll till godo!


Här ser vi modellen Yeahns iförd en slarvigt instoppad patientskjorta från underground-märket Tvätteriet Alingsås. En lös passform som ger kroppsrörelser i stort sett fritt utrymme utstrålar både självsäkerhet och harmoni. Tyget är av det tunnare slaget vilket ger en svalkande känsla i sommarvärmen. Plagget finns tyvärr endast en färg som vi skämtsamt kallar akvavit men det innehar även små detaljer. Till exempel så är det en röd prick vid höger armveck som ska påminna om blodutgjutelse för att ge intrycket av allvarsamt mod. Det här plagget är för mannen som inte backar undan!
Less is more är vanligtvis ett återkommande uttryck när man pratar om mode men man får aldrig glömma att mer alltid är mer, vilket vi ovan ser ett prov på gällande accessoarerna. Ett stilrent och identitsförtydligande armband (istället för de trötta och smaklösa id-brickorna folk har runt halsen) tillsammans med smycket Stickan på armarna. Dessutom bär modellen ett grönt halssmycke av längre modell med tillhörande pulskontroll vilket är ett försök av modeskaparen att pika den samtida människans behov av att ständigt vara uppkopplad. Smart, roligt och framförallt snyggt! Kombinationen fungerar utmärkt till såväl vardag som fest.


På underkroppen bär modellen ett par shorts gjorda av 100 % polyester från indiemärket Adidas som paradoxalt nog ger både ett aktivt och ledigt intryck. Dessa shorts ger känslan av frihet och används med fördel av människor som tar hand om sin kropp på fritiden. Plagget finns i många färger men här har modellen valt ett par svarta med vita detaljer (vilka inte syns i bild) för att skapa den fröjdfulla kontrasten som tilltalar ögat.
På fötterna ser vi ett par vita flip-flops från märket som får den fotbollsintresserade att tänka på vinnare. Le Coq Sportif prydde nämligen bröstet på Maradona och hans Argentina när de tog hem VM i Mexiko 1986. Dessa tofflor är alltså en fotbeklädnad för den som trivs högst upp på prispallen och är ingenting för varken öisare eller Färjan-Håkan. De ska bäras av mästare på deras lediga tid.
Lägg även märke till den smakfulla blånagel som stofferar modellens högra stortå. Blånaglar kan enkelt bidra med uppfattningen om förlorare men med rätt matchning (som till exempel ovan beskrivna flip-flops) så ger de istället sken av raka motsatsen. Den perfekta blånaglen går inte att köpa men istället kan de erhållas gratis på bland annat idrottsplatser och i verkstadslokaler. Blånageln är skönhetspreparatet för mannen som inte drar fötterna efter sig.

En smyckes- och accessoartillverkare som verkligen är något för framtiden är Förbrukat som gör produkter för både dam och herr. Nedan ser vi en bild på deras senaste kollektion:

Förbrukat: För den som vill sticka ut - och in


Ha det!
// Yeahns

Hakuna Makata

Som liten pojke var livet lugnt och fritt. Man hade inga förpliktelser överhuvudtaget och man kunde roa sig hela dagarna. Man spelade fotboll och fajtades med fantasiobjekt. På kvällen satt man på knä och kollade på tecknat 50 centimeter från tv:n. Jag avskydde alltid sånginslagen i Disney-filmerna och undrar fortfarande varför jag och/eller brorsan fick en Aladdin-singalong i present. Idag ogillar jag fortfarande all sång som stoppar upp handlingen men ändå är Hakuna Matata det första jag kommer att tänka på när jag ska beskriva min vistelse på AstraZeneca.

Det är sannerligen en bekymmersfri tillvaro här. Man blir ompassad av glada sköterskor, maten serveras på precisa klockslag och det hålls stenkoll på min hälsa. Det finns x-box, playstation, dvd-filmer, sällskapspel, fussball och ett antal jämngamla killar att umgås med. Det är nästan som att bli avlämnad på dagis med det undantagen att man får betalt för det och att man slipper reflexvästar. Dessutom kan sängarna ställas in efter egna önskemål.

Men allt är inte frid och fröjd. Liksom en treårings alla idéer och utflykter restrikteras så får man inte röra sig helt fritt. Man har sina tider att passa och man får hålla sig inom avdelningens väggar. Har man tur får man också rastas utomhus i en timme men det beror på hur mycket sköterskorna har att göra eftersom man hela tiden måste övervakas. Man kan ju rymma liksom. Vissa dagar blir man även ständigt kontrollerad av en pulsmätare som med hjälp av fem sladdar varnar om min puls blir för låg eller hög. Det kan stundtals vara lite jobbigt, särskilt på toaletten när man ska baka fekaliedessert eller när.....

Det är helt klart värt det. Jag har inte kännt av någon som helst bieffekt av läkemedlet mer än att det har den här medicinskt beska smaken. En ny vän har jag fått med! Jag kallar honom Stickan:



Han är lite efterhängsen, obekväm och klumpig men det positiva är att man aldrig känner sig ensam. Stickan är min Pumba.

Ha det!
// Yeahns

Vårdköproblemets lösning?

Vad är problemet med vårdköer egentligen? Jag förstår inte det riktigt. Eller jag förstår att läkare - liksom vi andra människor - inte ser ut som hinduiska gudar efter att de blivit examinerade i doktorskolan. Så långt har inte evolutionen kommit än men ska den ens behöva göra det?
När det bildas en lång kö på ICA, vad händer då? Jo det öppnas en kassa till. Vad är det då som din lokala ICA-handlare förstått som inte landsting och dess överhuvud fattat? Visserligen så är det lite orättvist att jämföra ett sjukhus med en dagligvarubutik - det är inte riktigt samma sak som att skära i inälvor som att scanna streckkoder och räkna växel, även om jag tror att den förre skulle bli en bra charkuterist - men vad är rättvisa? Varför kan inte sjukvården fungera på samma sätt som en vanlig matbutik? Det har självklart med resurser att göra och mängder av sådana. Det kostar både en och två kronor att bygga ett sjukhus och betala kompetent personal, och trots att vi bor i en av världens främsta välfärdsstater med relativt hög skatt så har vi inte pengar varken i plånboken eller i madrassen. Så vad göra? Jag vill inte ha ett försäkringsbaserat sjukvårdssystem likt USA utan vill kunna räkna med att få vård när jag behöver det utan att tvingas vänta så pass länge att - Gud förbjude - GAIS kanske vinner sm-guld igen. Det kan jag tänka mig att betala ännu mer för än vad jag redan gör (njae, jag betalar för tillfället inget som icke-arbetande student men ändå) så säg en ökning på 0,5% av skatten. Det är 100 kronor av en bruttolön på 20 laxar, inte så jättemycket eller? "Många bäckar små skapar en stor å" är ett uttryck jag ogillar då jag förknippar det med försök att övertyga någon till att vara nöjd med det lilla, men för staten så blir den där skatteökningen verkligen en stor å. Där har vi ett förslag!

Vårdköerna beror också delvis på personalbrist och när företag har mycket att göra så anställer man. Eftersom arbetstagarna i detta fall arbetar med personers kamp mot Bengt Ekeroth så krävs det en viss utbildningsnivå och där kommer förslag nummer två in.
Som systemet just nu är utformat så krävs det toppbetyg efter gymnasiet för att ta sig in på läkarlinjen. Eleven måste alltså plocka full pott i såväl samhällsvetenskap, matematik och geografi för att ens få möjligheten till att få karva i folk. Jag skiter fullständigt i om min läkare sovit bort kunskaper om Närkes landskapsblomma (Gullviva) och derivata när denne ska behandla mig, och så länge som min doktor inte måste rita på mitt gips så bryr jag mig inte om dennes bildkunskaper heller. Allt jag kräver är att läkaren ska kunna kommunicera med mig (svenska, engelska), kunna hjälpa mig (anatomi m.m.) och i viss mån kunskaper inom syslöjd. Hur svårt ska det vara?! Sen att det är ett rätt stort tryck på utbildningsplatserna är jag medveten om men skapa fler utbildningar då; arbetstillfällen = jättebra! Ser man bara till att ha en rätt hög studietakt så skakar man av sig alla visitkortsflashare och kvar blir de som verkligen vill bli läkare.

Förslag nummer tre tar bort statens stora minustecken, Försvaret. Balansbudgetens egna svarta hål. Materia som äter materia. Byggnader och maskiner som slukar pengar. Jag är ledsen Albertazzi. Jag vet att du har en viss fascination för kamouflageklädda och rakade män (på ett icke-erotiskt sätt ska tilläggas) men du vet vad jag tycker.
Försvaret är enligt mig ett vuxendagis med en systematisk översittarkultur som dagarna i ända kostar massvis av pengar till ingen (nåja) nytta. Vi har haft fred i Sverige i över 200 år nu (om man bortser från Körslaget och Dansbandskampen) och om Pernilla Wahlgrens hårfärgreklam bara sänds inrikes så kommer ingen att anfalla oss i framtiden heller. Om nu någon verkligen skulle vilja erövra vårt land så skulle de göra det ganska lätt, oavsett försvar. Förresten, vad har vi som någon annan vill ha förutom Zlatan, The Hives och en vacker befolkning (bortsett från förstnämnda)? Jag är inte ens säker på att jag vill att vårt försvar ska försvara oss...
Fast nu för tiden så handlar väl försvaret mest om utlandstjänster och dylikt. Lilla Sverige ska visa att vi bryr oss och skickar ner några testosteronstinna killar som fått leka med knallpulverpistoler i ett år. Guns kill people. Våld föder våld. Måste man ha ett vapen i näven för att visa att "Jag, jag hjälper minsann!"? Har alla hjälparbetare åkt iväg förgäves då? Jag ser hellre att Sverige visar sitt engagemang genom att istället för att hushålla med några få trupper lägga resurserna på mat, filtar och dylikt, så kan vapenglada USA stå för fajten. Det krävs en idiot för att slå en idiot...
Alla försvarets byggnader kan enkelt göras om till bostäder, skolor m.m. Att skjuta på varandra har aldrig genererat pengar direkt och hur mycket bensin drar egentligen ett lastbilskollektiv på jakt efter nya lekplatser?

Riktigt så här enkelt är det ju förstås inte men det är en början och här har vi alltså tre alternativ som kan kombineras och kompromissas hur man vill! Skatteökning, ändra utbildningen och förbättrat nyttjande av resurser. Ett fjärde alternativ för att minska vårdköerna kan vara att skjuta av alla personer över 80 år men det vill vi ju inte, eller?

Ha det!
// Yeahns