Ensamt Hjärtas Dag

Idag är det kinesiskt nyår och ut slängs oxen medan tigern välkomnas in. Det firas på annat håll också och dagen lång ska det mysas, pussas och gullas. Dessvärre får inte alla vara med och leka på Alla Hjärtans Dag. Sådana som mig är uteslutna, bortglömda och vanhedrade. Då "utanförskap" varken är min eller Reinfeldts grej så har jag sammanställt en liten lista med låtar som kan få oss förbisedda att glädjas med oss själva, skönja våra möjligheter och - kanske - skratta åt de andras misär. En slags reclaim-your-heart-lista typ:

1. Valentine's day - Hello Saferide
2. No woman, no cry - Bob Marley
3. Way better now - Speedmarket Avenue
4. Loop duplicate my heart - Suburban Kids With Biblical Names
5. Money (that's what I want) - Barret Strong
6. Only love can break your heart - Saint Etienne
7. Know love - Makthaverskan
8. Hundra år av tvåsamhet - Babian
9. Surt sa' räven - Jävlaranamma
10. Livet är en fest - Nationalteatern

Här har ni den i mp3-format (Spotify ger jag mig inte ens in på nu). Mycket nöje!

Ha det!
// Yeahns


Musik, Alla hjärtans dag, mp3, Lista, Singel

Ett långfinger mot kommersialismen

Idag är det novembers sista dag och ingen kunde vara gladare än mig att det äntligen är slut på eländet. November 2009 kan mycket väl ha varit den sämsta månaden i mitt liv. Det började med den svarta veckan då råttor lyckades att förpesta en hel änglavärld och sedan har det väl mest varit blåst och regn. Dessutom har jag - som brukar skryta över mitt fantastiska immunförsvar - varit sjuk tre gånger denna månad vilket är mer än vad jag brukar vara på ett helt år. Nu är det i alla fall slut och imorgon tar december vid. Visst blir allting lite härligare bara man har julpyntat?

En fleecepläd med tomtar på och en liten julgran i fönstret, jojo! Nej december är väl inte mycket bättre egentligen. Kung Bore lär fortsätta sin regim i skyn och sedan kommer all julpanik.

Min familj har på senare tid kommit allt längre ifrån det som framkallar oral vätska hos varenda butikschef eller julfirande om så önskas. Detta beror inte på några anti-marknadsekonomi ideologier utan mestadels på grund av orkeslöshet hos tillhandahållarna och allmän otacksamhet bland brukarna (i.e. mina syskon), och detta har främst vuxit fram på senare år. Vi är i princip så mycket Jehovas man kan bli utan att gå runt och knacka dörr med en massa broschyrer i famnen. Givetvis tycker jag att det är väldigt tråkigt att vi - bortsett från mat, viss pyntning och chokladkalendern som mamma alltid ger oss - dissar den största högtiden av alla och har en total avsaknad av traditioner, men samtidigt så ligger en liten känsla och gror inom mig; är inte julen rätt överskattad?

Detta leder mig lika sökt som Kicki Danielsson steg mot en falukorvsrea in på en lista: de fem mest överskattade sakerna med julen.

5. Ischoklad - Som liten blev jag alltid överöst med ischoklad i juletid. Även fast jag inte tyckte att det var särskilt gott så tryckte jag ändå i mig det - som den godisgris jag var - av den enkla anledning att det var sött och att namnet slutade på choklad. 50 % fett, nej tack!

4. Paradis/Aladdin - Varje jul så lyckas man alltid komma över 1-5 askar, vare sig man vill eller inte. Man tackar och tar emot men är efter julens slut så less på hitte på-tryffeln att kväljningar framkallas av blotta åsynen av en låda.

3. Julmust - Även här en produkt som ska inmundigas och trots att den närmast är helgonförklarad så sällar jag mig till det kritiska ledet. Visst det bubblar och har sig men är det så gott egentligen och var fan kommer allt skum ifrån? Jodå det går att dricka och tillsammans med mat så är det faktiskt helt okej, men i övrigt tvek.

2. Kalle Anka - Bara för att det äldre gardet i släkten inte hade åtkomst till regelbunden tecknad underhållning så försöker de pracka på oss yngre med sitt nostalgiska lågkvalitettrams. I samband med att Arne Weise stoppade tändsticksasken i lådan så borde SVT ha lagt ner programmet till förmån för något annat. Visa Upp!, låt Johnny Bråttom dra anekdoter eller vad som helst! Allt utom Anna Anka går bra.

1. Adventsljusstake - Det mest överskattade med julen är alltså en stake med fyra ljus och vad kan då ligga bakom det här till synes obefogade påhoppet på en fönsterbrädesprydnad? Anledningen till att jag anser att julen är överskattad är all haussning och vad är då mer uppdrivande än att varje vecka fram till julafton tända ett ljus? Veckorna går så fruktansvärt sakta men efter tre gångna veckor så är man så nära klimax att ungarna kissar på sig av förväntan.

Där har ni dem, de fem mest överskattade sakerna med julen. Möjligt att alla julkalendrar kan få dela på förstaplatsen men jag tycker ändå att det är ganska trevligt med en daglig aptitretare. Åsikter eller synpunkter på det? Nähä..

Ha det!
/ Yeahns

Förloraren bjuder på pizza!

På midsommarafton skrev ju jag ner ett gäng kortare snapsvisor. För festarrangören var det tyvärr en person som tog dem lite väl bokstavligt, för är inte det här Fullt ös - Medvetslös så vet inte jag vad det är:

Vanligtvis handlar biljard om att stöta ner kulor i hålen men här var det tydligen uppstötningar som gällde..?

Ha det!
// Yeahns

Dagen till ära

Idag är det midsommarafton vilket innebär att OP Andersson med vänner tar plats på bordet i alla hushåll, förutom Birros och Schymans då förstås. I bästa fall inmundigas brännvinet med en snapsvisa, ibland långa sådana. Men eftersom jag dels ogillar att sitta med supen i näven och dels inte är tillräckligt beläst på längre visor (mer än Helan går) så har jag samlat några kortare visor ramsor läten som snabbt och glädjefullt kan avhandlas för att spriten ska kunna göra det den gör bäst. Skriv ner dem och ta ton!

Cykelmakarens snapsvisa:
- Hoj!

Finsk snapsvisa:
- Inte nu, men nu! (Ei nyt, mutta nyt!)

Fotbollsrelaterade snapsvisor:
- Supa skallen!
- Maskrosvallen! (Valfri lokal fotbollsarena som slutar på -vallen)

- Ifrån bastun hörs ett rop:
- Sug min kuk, Olle Goop!

Ingemar Bergmans snapsvisa:
- Tystnad!
- Tagning!

Västgötsk snapsvisa:
- Va' är'e för vinn ida'? (Vad är det för vind idag?)
- Brännevinn! (Brännvind!)

Icke-namngivna snapsvisor:
- En ål, skål!
- En älg, svälj!

- Fullt ös!
- Medvetslös!

Glad midsommar!

Ha det!
// Yeahns

Den blomstertid nu kommer

Med sommarens intrång så har dagarna blivit längre, solljuset varmare och människorna gladare, men det är inte bara väderleken som förändras utan även modet. Varje årstid har som bekant sina egna modeflugor och färger. På sommaren är det populärt med många och ljusa färger på kläder som ger ett avslappnat och lugnt intryck. Klädintresserad som jag är har inte låtit min vardag i instängdhet (sjukt fult ord men om Kristianstadsbladet kan använda det i en rubrik så borde väl jag kunna trycka på publicera utan osäkerhet, eller?) vara en slags fristad för modetrycket och det är med viss avsmak och med en svald stolthet som jag publicerar historiens första - och enda? - blogginlägg där undertecknad medverkar på bilder tagna på AstraZenecas catwalk. Håll till godo!


Här ser vi modellen Yeahns iförd en slarvigt instoppad patientskjorta från underground-märket Tvätteriet Alingsås. En lös passform som ger kroppsrörelser i stort sett fritt utrymme utstrålar både självsäkerhet och harmoni. Tyget är av det tunnare slaget vilket ger en svalkande känsla i sommarvärmen. Plagget finns tyvärr endast en färg som vi skämtsamt kallar akvavit men det innehar även små detaljer. Till exempel så är det en röd prick vid höger armveck som ska påminna om blodutgjutelse för att ge intrycket av allvarsamt mod. Det här plagget är för mannen som inte backar undan!
Less is more är vanligtvis ett återkommande uttryck när man pratar om mode men man får aldrig glömma att mer alltid är mer, vilket vi ovan ser ett prov på gällande accessoarerna. Ett stilrent och identitsförtydligande armband (istället för de trötta och smaklösa id-brickorna folk har runt halsen) tillsammans med smycket Stickan på armarna. Dessutom bär modellen ett grönt halssmycke av längre modell med tillhörande pulskontroll vilket är ett försök av modeskaparen att pika den samtida människans behov av att ständigt vara uppkopplad. Smart, roligt och framförallt snyggt! Kombinationen fungerar utmärkt till såväl vardag som fest.


På underkroppen bär modellen ett par shorts gjorda av 100 % polyester från indiemärket Adidas som paradoxalt nog ger både ett aktivt och ledigt intryck. Dessa shorts ger känslan av frihet och används med fördel av människor som tar hand om sin kropp på fritiden. Plagget finns i många färger men här har modellen valt ett par svarta med vita detaljer (vilka inte syns i bild) för att skapa den fröjdfulla kontrasten som tilltalar ögat.
På fötterna ser vi ett par vita flip-flops från märket som får den fotbollsintresserade att tänka på vinnare. Le Coq Sportif prydde nämligen bröstet på Maradona och hans Argentina när de tog hem VM i Mexiko 1986. Dessa tofflor är alltså en fotbeklädnad för den som trivs högst upp på prispallen och är ingenting för varken öisare eller Färjan-Håkan. De ska bäras av mästare på deras lediga tid.
Lägg även märke till den smakfulla blånagel som stofferar modellens högra stortå. Blånaglar kan enkelt bidra med uppfattningen om förlorare men med rätt matchning (som till exempel ovan beskrivna flip-flops) så ger de istället sken av raka motsatsen. Den perfekta blånaglen går inte att köpa men istället kan de erhållas gratis på bland annat idrottsplatser och i verkstadslokaler. Blånageln är skönhetspreparatet för mannen som inte drar fötterna efter sig.

En smyckes- och accessoartillverkare som verkligen är något för framtiden är Förbrukat som gör produkter för både dam och herr. Nedan ser vi en bild på deras senaste kollektion:

Förbrukat: För den som vill sticka ut - och in


Ha det!
// Yeahns

Kärt barn har många namn

Idag är det Kristi himmelsfärds dag (i folkmun även kallad Kristi flygare) och om man spenderar sina söndagsmorgnar i kyrkan så firar man idag att Jesus fördes upp till himlen. Eftersom denna dag är en röd dag så är det dock inte bara de religiösa som firar utan de får följe av i stort sett hela Sverige som tar tillfället i akt att fira en långhelg. I Carpe Diem-land plockas grillen fram och bag-in-boxen placeras inom räckhåll från verandafåtöljen med sin flerfärgade sittdyna. Nu är man långledig och då kan man minsann unna sig, och unna sig gör man med god mat och framförallt alkohol.

Kristi flygare är dock även kallad Folknykterhetens dag och då är det inte särskilt lämpligt att inmundiga kalasdricka. Nej spånken ska ställas åt sidan och istället får man koka saft, åka lådbil eller lyssna på Örebros kommunala musikskola för att fira. Mjölk går bra att dricka också (särskilt då dagens liturgiska färg är vit) och på tal om mjölk så kallades denna dag också för Betessläppningen förr. Det var på denna dag som korna släpptes ut på grönbete och jag antar att det är därför som den kvinnliga mjölkbonden och hennes olidliga unge får ta plats i rutan igen för att ropa på kossorna. Om jag minns rätt så hade hon bara ett barn förra året men i år har hon två så tydligen har någon knackat på för att få smaka kändissushi. Eller om hon har adopterat, vad vet jag?

I vilket fall som helst så ska man fira idag och om man inte får dricka alkohol idag så kan man åtminstone få titta på någon som gör det:



Ha det!
// Yeahns

Inte gröna fältets schack

Sådär ja. Då var det ett år kvar tills nästa påskfirande och som jag firade! Laserdome (ja det är fortfarande coolt för folk över 16 år) och alkohol är båda goda ting för en riktig kalashelg men bäst av allt var ändå när jag önskade glad påsk till Djurgårdens IF FF, något som inte mottogs av glädje hos alla supportrar. Men det här inget inlägg där jag ska häckla Djurgårdens insats i matchen utan istället ska jag göra reklam för korpserie 4C i Göteborg, herrar 7-manna.

Fotbollen är som bekant världens populäraste leksak (utanför sänghalmen) och på grund av dess enkla utövning så är den tillgänglig för alla. Vit som svart, brun som gul, kille som tjej, smart som Pernilla Wahlgren - alla kan de vara med och leka! Därför är också just korpserie 4C intressant. Det är nämligen så att inga mindre än Grunden BOIS medverkar i just den serien. Grunden BOIS är en förening som är öppen för alla men speciellt för människor med intellektuella funktionsnedsättningar (ledarna lider "bara" av en förmåga att särskriva i stort sett allting). Ni har väl sett dokumentären som gick på SVT för ett antal år sedan? Den gjorde stor succé innehållandes profiler som turbostrikern Tony Bäregård, målvakten Hasse som aldrig släppte in några mål trots att han precis hämtat bollen ur nätet och rektorn med sina konstiga inkast och mottagande av konstgjorda passningar. Det finns massa klipp på deras hemsida att kika på.

Det ska sannerligen bli oerhört spännande att följa Grundens framfart i serien och det främst på grund av att mitt eget korplag befinner sig i samma serie. Nu lär dock inte våra motståndare vara lika...hmm speciella som i dokumentären men ändå är FC Götepori långt ifrån lika intressanta som Grunden då vi är består av ett gäng kompisar utan några mentala blockeringar. Om ni ändå fattar tycke för oss så finns vi på webben i form av en Fan Page på facebook och vår egna (fula) hemsida där undertecknad sköter informationsflödet. Gör er dock inget besvär med att skriva något på "Bollplanket" då det är sönderspammat av länkar till mediciner och lesbiskt sex (teen, amateur, mature, blondes, scissoring you name it!).

Serien börjar på torsdag och vill ni beskåda spektaklet så är det Ånäsfältet som gäller klockan 18.00. Det är ingen fotbollsporr men ändå trevligt och roande och kan sammanfattas med följande Jävlaranamma-citat som finnes i den rubricerade låten:

"Det är alle man på bollen, det är alla till attack. Det är skjut på allt som går och jobba hem. Det är aldrig nå'n som säger något om gröna fältets schack när korpen lirar boll på Heden 5."

Ha det!
// Yeahns

Alla Hjärtans Lustar

En stark doft av damparfym slog mig som dagens bakfylla (inte så jättehårt men det känns) när jag klev på bussen in mot stan igår. Bussen var full av flickor i alla åldrar förutom längst bak där ett grabbgäng i 27-årsåldern satt och skrålade dirigerade av en småvuxen man som kompenserar de missade åkturerna på Liseberg med att bära trasiga jeans, kedja, skatedojs och piercing i ögonbrynet. Klockan var strax efter 18 och senare skulle alkoholen få ta plats på scenen. Det var Alla Hjärtans dag och bussen var smockad i vanlig ordning i staden som toppar singellistan.

Det rådde en förväntansfull stämning med inslag av kåthet och nervösa ryckningar betraktades med flackande blickar. Ikväll var kvällen som par utbytte kroppsvätskor medan alla singlar hoppades på den möjligheten. Det var en ovan situation. Normalt så brukar bussen vara fylld av tomma, uttråkade ansikten som ibland får en att tro att bussen åker på floden Styx. Alla utom barnen har fattat att det är värdelöst att åka buss, men så var det inte denna gång! Till och med den rödhåriga tjejen som liknade ett parningsförsök mellan Jörgen Jönsson och Shrek (se bild) hade en förhoppning i sin blick samtidigt som hon närsynt grejade med mobilen, en mobil som försvann i hennes jättehänder då den dels var röd och dels "bara" av vanlig storlek. Jag vet inte hur det gick för henne men jag antar att det är som Samuraj Cities antyder i sin låt Saturday Night Is Never Fair To Everyone.

I övrigt var det en trevlig Valentine där det frossades i geléhjärtan, choklad och andra attiraljer. Det är alltid lika kul med sistaminutenkillen som halv sju står i kön på ICA iklädd skinnjacka och ett par träningsoverallsbyxor (blåa och gröna, stylish) med en blomma i famnen. Hemma sitter företagarna och smörjer sitt krås. De har lyckats än en gång...

Ha det!
// Yeahns