Visar inlägg med etikett Dålig ordvits. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dålig ordvits. Visa alla inlägg

torsdag 17 december 2009

Svenskt stål

Gårdagens inlägg hintade om en lista så det är lika bra att dra av den. "Sveriges bästa soloartister" är rubriken:
1. Håkan Hellström
2. Mattias Alkberg
3. Ulf Lundell
4. Joakim Thåström
5. Annika Norlin
6. Cornelis Vreeswijk
7. Theodor Jensen
8. Christopher Sander
Det kan ju anses underligt att Alkberg, Theo och Sander kommer med som bara gjort en soloplatta var (alla utkomna i år) men här fick vi helt enkelt välja om vi ville ta med deras inverkan på andra konstellationer eller inte och därför blev det liksom ovan. Jag saknar inte någon - möjligtvis Anders Wendin och Olle Ljungström - ändå så sak samma.

När vi är inne på svenska artister så är det lika bra att beta av banden också så här kommer "Sveriges bästa band":
1. Mattias Alkberg BD
2. bob hund
3. Ebba Grön
4. The Soundtrack Of Our Lives
5. Nationalteatern
6. The Hives
7. Hoola Bandoola Band
8. Imperiet
Tja, vad ska man säga? Punk, progg och alternativ rock går hem hos ITHMG och då är det kanske lite underligt att inte Dungen finns med. Jag saknar [ingenting] (bara-pa-disch, eller?).

Nå?

Ha det!
// Yeahns

Rubriken är ett vanligt uttryck men även en låt av Olle Ljungström.

tisdag 4 augusti 2009

Känns som 2009 - Emmabodafestivalen

Först nu - tre dagar efter festivalens slut - så börjar man komma i form igen. Sömnen är i fas, kroppen är noggrant tvättad och björnarna behöver inte hållas kopplade längre. Det är skönt att känna sig som en civiliserad människa igen men samtidigt så känns det lite tråkigt. För visst är det mycket roligare att ta några steg tillbaka och släppa alla krav och istället befinna sig där ens högsta ambition endast är att bli full?

Jag tänkte nu ge mig på att kort sammanfatta de akter jag beskådade. Vissa såg jag mer eller mindre koncentrerat beroende på sinnestillstånd och/eller var mina händer befann sig men i vilket fall som helst så har jag en liten uppfattning om spelningarna:

Torsdag:
13.45 Jonathan Johansson - Jag kom lite sent och missade därmed det mesta men det kändes som att han var lite rockigare än vanligt och det är endast positivt.
14.30 Parken - Jag har lite svårt att förstå hypen med denne Pelle då hans musik känns lite osynk-Bjarne och hoppig och samma känsla kvarstod även efter spelningen.
15.15 Skansros - Efter en småtrög inledning så började regnet att ösa ner vilket verkade väcka både publiken och bandet och jag blev nästan tagen till skans, men bara nästan.
17.30 Handsome Furs - Landet som ifrågasätter de kvinnliga göteborgarnas kompetens (Kan Ada? Bara-pa-disch) går från klarhet till klarhet och trots att jag knappt kan en endaste låt så gick jag därifrån med ett leende.
19.30 bob hund - Det är ingen tvekan om att detta är ett av Sveriges (världens?) bästa liveband men jag tycker att det var lite för lite hits och för mycket från nya skivan som de facto är deras sämsta men ändock bra.
21.00 Detektivbyrån - Som vanligt glada men av någon anledning så skulle några personer börja att knuffas och därför orkade jag inte stå kvar särskilt länge.
22.00 2 Many DJ's | 23.30 Boys Noize | 01.00 The Bloody Beetroots - Det är ingen idé att skilja på dessa band/dj's för i mina elektro-okunniga öron så lät det ungefär likadant och jag tror att alla hade sin egen remix av MGMT's Kids. Men det var riktigt röjiga spelningar där hela publiken dansade och detta ledde till att en liten elektrogen utvecklades hos mig - resterande ITHMG till trots, eller?

Fredag:
12.00 Miss Li - Jag hörde henne endast på håll och det var la sådär. Hon fick igång lite gung men annars verkade folk för slöa.
15.00 Joel Alme - Det bästa var nog innan spelningen då några killar stämde upp till Snart skiner Poseidon. Annars är den gode Alme bättre på skiva med stråkar och utan blåsare som kommer fel. Han får en chans till nästa torsdag.
16.30 Florence Valentin - Fyllda av självförtroende inleder de med Spring Ricco och därefter höjer de sig ännu mer. Lite väl mycket politik i mellansnacket istället för att fokusera på publiken och deras gedigna repertoar, men det blir väl kanske så när en Sovjet-flagga viftar bland publiken:
Fotograf Jacob
17.30 Navid Modiri Och Gudarna - Mer än deras MySpace har jag inte hört men ändå var det bra spelning.
20.30 Markus Krunegård - Halv nio på kvällen med blodet fullt av C2H5OH så är man sugen på fart och detta kunde tyvärr inte finlandssvensken bidra med. Normalt en duktig artist men med ett för tunnt låtmaterial för kvällsspelningar.
00.30 The Wombats - En bra spelning absolut men det kändes som att det saknades något. Kan kanske bero på en segdragen urintömning av undertecknad.
01.15 Simian Mobile Disco - Se ovanstående elektro-akter.

Lördag:
13.45 Monde Yeux - "Ni är så estetiskt tilltalande" hördes från publiken och visst är killarna som balsam för ögat men ännu mer är de som en orgasm för örat. Lite slött inledningsvis men med ett humoristiskt mellansnack och en eskalerande avslutning så utvecklades det till en av festivalens toppar, trots den lite otacksamma speltiden.
16.45 Franke - Med en speltid mittemellan morgon-chill och fylle-peak så är det inte lätt att locka folk och med ett riktigt taskigt ljud så går det ännu sämre. Det var alldeles för högt, för skränigt och stundtals ur funktion och trots att jag ville ge dem alla chanser i världen efter deras lyckosamma releasefest så orkade jag bara stå kvar i några låtar. De kändes inte så laddade för Emmaboda heller.
17.30 Fontän - Det är helt sjukt hur de kan få ljudet att bli så bra, nästan exakt som på skivan men tyvärr så är de både tilldelade en taskig speltid och för okända för att publiken ska infinna sig. Verkligen Dr. Alban-synd för det kunde blivit lika underbart som en single malt en fredagkväll. Synd också att de krockar med Alme och Theodor Jensen på Way Out West för där tror jag att deras klubbspelning kan bli bra på riktigt.
22.15 Svenska Akademien - Jag kunde inte en enda låt innan och kan det fortfarande inte men det var en helt okej spelning med lite svensk gung-hip-hop.
23.15 The Pains Of Being Pure At Heart - Trots ett så fantastiskt lockande bandnamn så har inte folk lyssnat på dem tillräckligt mycket för att kunna skilja på deras låtar men är man insatt så var detta en spelning á la môcke bra.
00.15 Familjen - Jodå han levererar igen, även denna gång uppbackad av Tilliander.
01.15 Den Svenska Björnstammen - Tänk er en blandning av Familjen och Slagsmålsklubben och ni är nära. Här får man nästan välja att antingen avsky dem för att apa efter eller att gilla dem av samma anledning. Jag valde det senare.
02.00 City - Låter ungefär som Parken fast lite roligare.


Det sägs att man lär sig något nytt varje dag och här är vad jag lärde mig under Emmaboda:
1. Om man stoppar tårtljus i en småfuktig gräsmatta till hälften bestående av lera så kan man bli anklagad för mordbrand.
2. Räkna ut hur mycket alkohol du tror att du dricker. Sedan köper du ett flak eller en påse-i-låda till.
3. Tältfestivaler är mycket roligare än stadsfestivaler.
4. Det blir mycket roligare om du är vänligt inställd till annan musik än din egen så var inte så anti när du hör något nytt (så länge som det inte spelas på Rix FM).
5. Nordpolen är inget annat än en tomte som borde stanna hemma i just Nordpolen.

Emmabodafestivalen anno 2009 var i mina ögon en succé! Stämningen var fenomenal och människorna glädjefullt peppade, dessutom var besökarna inte alls så unga som jag trodde att de skulle vara utan ganska blandad där flest nog höll sig vid 20-21-snåret. Det verkade som att arrangörerna har planer på att göra festivalen till en av Sveriges mer populära då de utökat området i år och även börjat ta dit mer etablerade artister när de annars kört på mer uppåtgående artister, och det är inte mig emot. Inte det minsta.

Ha det!
// Yeahns

söndag 21 juni 2009

Förloraren bjuder på pizza!

På midsommarafton skrev ju jag ner ett gäng kortare snapsvisor. För festarrangören var det tyvärr en person som tog dem lite väl bokstavligt, för är inte det här Fullt ös - Medvetslös så vet inte jag vad det är:

Vanligtvis handlar biljard om att stöta ner kulor i hålen men här var det tydligen uppstötningar som gällde..?

Ha det!
// Yeahns

måndag 4 maj 2009

Den färggranna byråkratin

Den trogne ITHMG-besökaren vet om att jag studerar Offentlig Förvaltning vid Göteborgs Universitet, en utbildning vars mål är att trycka in mig i politikens administrativa nivåer med en förhoppning om att jag ska vara en god förvaltare. För kreti och pleti är politik synonymt med gråa faciliteter, byråkratigubbar i kostym och personer som tidigare aldrig haft några symtom kan drabbas av narkolepsi bara de ser Bosse Ringholm på tv. Jag förstår dem, särskilt i det sistnämnda fallet. Planen är att jag så småningom ska sätta lite färg i mekanismen som styr landet (jag gillar vinrött/plommon och kombinationen brun/blå) men det behövs inte alltid. För ibland sköter kommunerna det själva och när de lyckas blir det nästan så färgglatt att Sverige borde byta namn till Färg-yeah (oh den där sved till och med på mig! Tacka Robert Broberg för den, 2.28 in).

Ända sedan jag såg Hjo kommuns vedervärdiga slogan "I love Hjo" för första gången har kommunslogans frambringat en skräckblandad förtjusning inom mig. Det finns så mycket kreativitet att hämta i Sveriges dystra väder då folk sitter inne och lirar Fia med knuff och detta har även kommunerna uppmärksammat, ty en fiffig slogan lockar turister. Problemet är bara det att lokalpatriotism och stolthet så sällan går ihop med fyndighet och projektet avslutas i en ambivalent komik där man inte vet om man ska skratta eller gråta å ortens vägnar. Jag har därför besökt alla landets 290 kommuners hemsidor i jakt efter lycka och vemod och nedan listas de slogans jag fann i alfabetisk länsordning, med efterföljande kommentarer då det behövs. Det ska tilläggas att jag i de flesta fall endast besökte deras startsida och att jag därför kan ha missat någon. Jag har dessutom tagit mig fria möjligheter till tolkning. Självklart har detta även intresserat andra men då både wikiquote och marknadsforing.se var ofullständiga och/eller inaktuella så tog jag mig an uppgiften ånyo. För er som inte orkar plöja igenom alla slogans och brottas med den tvivelaktiga layouten så kommer här min topp fem, men det finns fler guldkorn vill jag lova!
  1. Uppvidinge: I en liten kommun blir människan stor
  2. Flen: En kommun
  3. Orsa: Helt enkelt
  4. Piteå: Det är hit man kommer när man kommer hem.
  5. Filipstad: Bra mycket bättre
Här är de alltså, kommunslogans som finnes på kommunernas hemsidor:

Blekinge län (2 av 5 kommuner):
Ronneby: Hjärtat i Sveriges trädgård
Sölvesborg: Av naturliga skäl

Dalarnas län (5 av 15 kommuner):
Gagnef: Mötesplats mitt i Dalarna
Leksand: Under blå himmel, en av Leksands alla byar, mellan blå berg, vid blå sjö
Orsa: Helt enkelt
Kommentar: Klockrent! Less is more och så vidare.
Rättvik: Livskvalitet in på knutarna
Kommentar: Jag får bilden av en trivsam småstadsidyll och därmed kan konstatera att sloganen uppfyller sitt syfte.
Älvdalen: En kommun - tre riken

Gotlands kommun och län sket i't helt och hållet.

Gävleborgs län (3 av 10 kommuner):
Ockelbo: Smultronstället i Gästrikland
Ovanåker: Edsbyn & Alfta
Kommentar: Genom att namnge sina två tätorter hoppas Ovanåker att folk ska vallfärda till kommunen men mig veterligen så är det endast Sven-Erik Mörtsjö som kommer åka hela vägen från grannkommunen Hudiksvall (Glada Hudik står tyvärr inte med på hemsidan).
Söderhamn: Något att längta till
Kommentar: ...och sedan bort ifrån.

Hallands län (4 av 6 kommuner):
Falkenberg: Hitta det här
Kommentar: En uppmaning om att hitta det men vad det är förtäljer man inte och såvida man inte syftar på Falcons bryggeri så är sloganen helt misslyckad.
Halmstad: Kunskapsstaden - Hemstaden - Upplevelsestaden
Kommentar: Detta är endast några ledord för vad man hoppas att staden ska bli år 2020.
Kungsbacka.se: Din länk till kommunen
Kommentar: Ingen slogan men en något onödig information att placera överst på just kommunens hemsida.
Laholm: För miljö och livskvalitet

Jämtlands län (3 av 8 kommuner):
Berg: Välkommen till Oviksbygden i Bergs kommun
Turismsidan: Härliga Härjedalen
Krokoms: En bra del av Jämtland
Kommentar: Krokum ligger mitt i Jämtland och tydligen är det bra, ursäkta mina tvivel.

Jönköpings län (2 av 13 kommuner):
Aneby: Unik - Nära
Kommentar: Inte heller detta är en slogan men med tanke på ordens placering på hemsidan så är de något man förknippar kommunen med och visst är de helt unika med att som enda samhälle ligga nära Fågelsjön Hyllingens naturreservat. Grattis Aneby!
Vetlanda: En riktig småstad
Kommentar: Budskap framfört!

Kalmar län (4 av 12 kommuner):
Hultsfred: Här finns plats för hela livet
Kommentar: Gäller det även Lotta Bromé?
Högsby: En bit livs levande ursprungssverige
Nybro hade ingen slogan men istället ett anmärkningsvärt delgivande som jag måste gratulera till; Grattis till ert första kvinnliga kommunalråd! Senast jag kollade i min almanacka var året 2009, när kollade ni er senast?
Torsås: Flytta till Småland! Turism, vindkraft, artistgymnasium & distansutbildning
Kommentar: Distansutbildning så att man inte behöver lämna kommunen? Tack men nej tack.

Kronobergs län (5 av 8 kommuner):
Lessebo: Mitt i Glasriket
Tingsryd: Där livet är härligt
Kommentar: Hur kommer det sig då att antalet kommunmedborgare minskar?
Uppvidinge: I en liten kommun blir människan stor
Kommentar: Här drar man nytta av människans egenskaper som flockdjur och hennes behov av att stå i centrum. Fantastiskt!
Växjö: Europas grönaste stad
Älmhult: Överraskande Älmhult - internationellt & nära
Kommentar: Jojo internationellt! Överraskande minst sagt!

Norrbottens län (8 av 14 kommuner):
Arjeplog: En väg, många möjligheter
Kommentar: ...gasa, backa eller stanna.
Boden: Boden är en charmig småstad i en dynamisk del av Norrbotten. Tycker du om aktiviteter och ett rikt friluftsliv, har du hamnat rätt. Det är en del av det vi kallar Fördel Boden!
Kommentar: Här försöker man ordvitsa men då Boden inte är Göteborg så är misslyckandet ett faktum.
Gällivare har ingen slogan men man borde givetvis dra nytta av frasen som varenda försäljare av plagierade märkeskläder kring Medelhavet lärt sig i och med sloganen Ett skönt häng!
Kiruna: Kiruna betyder fjällripa
Pajala: Här kan man få vara ifred!
Kommentar: Till skillnad från Uppvidinge så försöker man locka Sveriges eremiter och jag upplyser en alkoholistvarning.
Piteå: Det är hit man kommer när man kommer hem.
Kommentar: Så banalt men också hysteriskt roligt.
Älvsbyn: Norrbottens pärla
Kommentar: Det är mest roligt att man valt att särskriva Norrbotten till layoutens syfte (se bild).
Överkalix: Hjärtat av Norrbotten
Övertorneå: Det goda livet
Kommentar: Jodå, alla åker vi till Övertorneå ibland för att frossa i belgisk choklad, skumpa och spabehandlingar.

Skåne län (10 av 33 kommuner):
Båstad: Det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen
Kommentar: Vilken tonårsunge har inte velat komma in på Peppes Bodega?
Hörby: Årets idrottskommun
Lomma: Tanke. Omtanke. Mertanke!
Lund: Idéernas stad
Kommentar: Haha ja studenter och deras fylleupptåg!
Simrishamn: En plats för livet
Kommentar: Ungefär som Hultsfreds slogan och med undantaget hela så verkar man istället satsa på säsongsboende.
Skurup: Nils Holgerssons hembygd / Mitt i en dynamisk gränsregion
Kommentar: Verkar ha två slogans men är också känt för en tredje; When in Europe don't miss Skurup.
Staffanstorp: Vi lever och verkar i en trygg och inspirerande kommun
Tomelilla: Den del av Öresundsregionen där du njuter av Österlens livskvalitet
Ystad: Stranden vid sandskogen
Åstorp: Där natur och kultur möts
Kommentar: Här har Björn Ranelid åkt dit för offentlig urinering!

Stockholms län (6 av 26 kommuner):
Ekerö: Kulturens övärld
Lidingö: Din hälsa
Kommentar: Ingen riktig slogan utan någon profil-/visiongrej.
Norrtälje: Roslagen - möjligheter, tillväxt, framtidstro
Nynäshamn: Ekokommun
Stockholm: The capital of Scandinavia
Vaxholm: Skärgårdens huvudstad

Södermanlands län (4 av 9 kommuner):
Eskilstuna: Den stolta fristaden
Kommentar: Även detta är ett försök till profilering.
Flen: En kommun
Kommentar: I Flen har man förstått att man inte har något att erbjuda och hymlar inte med det utan nöjer sig med att konstatera att du här kan räkna med att få ta del av den välfärd som de autonoma kommunerna erbjuder. Underbart!
Gnesta: Stadens lugn och landets puls
Strängnäs: Dynamisk idyll
Trosa som har öppet mål struntar i att meddela sin slogan på hemsidan men är ändå känt för Världens ände.

Uppsala län (1 av 8 kommuner):
Enköping: Sveriges närmaste stad
Kommentar: Om man bor i Enköping så kanske men jag har svårt att tro att stockholmarna håller med.

Värmland (4 av 16 kommuner):
Filipstad: Bra mycket bättre
Kommentar: I jantesverige så är Filipstad som en omogen finne på röven och det är något man måste uppskatta.
Munkfors: I hjärtat av Värmland
Sunne: Sagolika Sunne
Årjäng: Välkommen till företagsamma Årjäng / Vackrast och vildast i västra Värmland

Västerbottens län (4 av 15 kommuner):
Dorotea: Lapplands sydport
Lycksele: Staden i Lappland
Kommentar: Ifall GPS:en slutat fungera och det är väl enda anledningen till att man skulle komma dit?
Sorsele: Ekokommunen med naturupplevelser
Umeå: Vill mer.
Kommentar: ..men kan inte.

Västernorrlands län (1 av 7 kommuner):
Kramfors: Med höga kusten

Västmanlands län (3 av 10 kommuner):
Arboga: Plats för inspiration
Kommentar: Jodå alla vet vi vad några Arboga 10,2 leder till.
Hallstahammar: Det goda livet i storstadens närhet
Surahammar: För barnens skull
Kommentar: Namnet till trots..?

Västra Götalands län (11 av 49 kommuner):
Bollebygd: Kommunen där vi bor bra och lever länge!
Kommentar: Om man aldrig åker därifrån så vet man inte vad man går miste om. Skönt måhända men samtidigt naivt och korkat.
Dals-Ed: En pärla med 400 sjöar
Essunga: Din kommun livet igenom
Kommentar: Hög dödlighet bland spädbarn?
Gullspång har en välkommnande Linda Bengtzing överst, det säger väl allt?
Hjo: I love Hjo
Kommentar: Jag hatar Hjo.
Karlsborg borde använda sig av titeln som Sveriges reservhuvudstad men gör det inte.
Mariestad har gjort sig känt som Vänerns pärla men det står inte på hemsidan.
Mark: Läge för det goda livet
Munkedal: Mer av livet
Kommentar: Men om jag inte vill ha då?!
Strömstad: Årets turistkommun!
Tanum: Ett bildspel där ordet "Livskvalitet" står längst fram.
Tibro: Sveriges möbelcentrum
Kommentar: ...men har inget IKEA.
Uddevalla: Hjärtat i Bohuslän - Där människor växer och erbjuds god livskvalitet
Vara har alla möjligheter i världen att fixa en bra slogan men man har antagligen fastnat i Hamlets eviga fråga och således avstannade arbetet.
Vänersborg: Vi ska bli Sveriges bästa musikkommun
Kommentar: Haha lycka till!

Örebro län (av 12
kommuner):
Karlskoga: Alfred Nobels Karlskoga
Kommentar: Ni vet han som uppfann dynamiten, nu är istället vapenfabriken Bofors stadens stolthet!
Laxå har satt orden "Högteknologiska arbetsmöjligheter" inklusive citationstecknen på en bild överst på startsidan men det är oklart vad det har med kommunen att göra. De har i alla fall ett Burger King och dessutom bor The Hives överviktige gitarrist, Vigilante Carlstroem, i orten, ser någon mer än jag ett samband?
Lekeberg: Med naturen som närmast i Örebro läns nyaste kommun.
Lindesberg: I Bergslagen
Kommentar: ...vänd om.
Ljusnarsberg: Kopparberg, Bergslagen, stenar, mineral och opera på Skäret

Östergötlands län (7 av 13
kommuner):
Boxholm: I sagolika Sommenbygd
Kinda: Nära i Kinda
Kommentar: Kunde ha anspelat på Jesus och använt När du vänder andra Kinda till istället.
Mjölby: Kommunen där hjulen snurrar
Kommentar: Om du får motorstopp.
Valdermarsvik:
Vind i seglen
Kommentar:
Samma som ovan fast med båtreferenser istället.
Ydre: Östergötlands höjdpunkt
Åtvidaberg: Läge för lycka
Ödeshög: Den lilla kommunen med de stora möjligheterna
Kommentar: Är det därför som Sveriges bilindustri går så dåligt? Fast å andra sidan så kan de alltid hänvisa till Klas Ingesson.


Som ni ser så finns det många färger på paletten, synd bara att så många innehåller för mycket vatten...

Ha det!
// Yeahns

tisdag 21 april 2009

Ett skratt förlänger livet

Så fort solen kommer fram så lämnar man sanset - och de tjocka plaggen - hemma ("Solen lyser ju, det är varmt ute!") och det planeras in grillkvällar, promenader med mera. Solen är så här års överskattad och detta har jag fått lida av sedan lördagskväll. Kung Bore slog tillbaka, lämnade mig avdäckad i sängen med en för hög kroppstemperatur. Jag fick feber.

De senaste dagarna har jag legat lamlös i sängen badandes i min egen svett. Jag har inte kollat mig i spegeln på evigheter och inte borstat tänderna på säkert 60 timmar. För varje gång jag påminns om min sjukt ojämna skäggväxt som antagligen får mig att se så anskrämlig ut att jag till och med skulle anses ful i England så vill jag ta livet av mig, men jag har inte orken. I rummet ligger halvätna mackor och surnad mjölk i flingskålen. Mitt kiss luktar bacon och jag är konstant bajsnödig, men jag är alldeles för svag för att koncentrera kraft till det ändahålet (bara-pa-disch). Ett bultande huvud, sömnlösa nätter och ett missat derby men nu börjar jag komma på fötter igen och detta tack vare tre saker; Ipren, Alvedon och Himym.

How I Met Your Mother är en förträfflig komediserie som handlar om hur Ted år 2030 berättar för sina barn om hur han träffade deras mamma och således utspelar sig serien från 2005 och framåt. Vi har säkert alla stannat till i några minuter framför serien, skrattat lite, zappat vidare och efterlämnats med intrycket att det är en trevlig sit-com men inget särskilt. Så är det inte alls, inte ens i närheten. Jag var själv en av dem som tvekade när vänner berättade hur grym serien egentligen var men nu är jag fast. Det krävs att man regelbundet kollar på serien för att förstå karaktärerna och deras återkommande inslag. Karaktären Barney (singelkillen vars tre ledord är kvinnor, pengar och kostymer) är helt fenomenal med alla sina uttryck såsom Suit up, ständiga high fives som kräver svar, göra awesome till ett verb och teorier om raggning, kvinnor och livet. När serieskaparna dessutom gräver fram klassikern Slap bet så borde Himym följas av varje serieälskare. Ett nyare Vänner - fast roligare.

Ha det!
// Yeahns

lördag 24 januari 2009

Tillvarons hundar

Som en före detta klasskamrat till Albertazzi och Elston Gunnn en gång sade på sin breda, sävliga gullspångska (för den som inte vet hur den dialekten låter så kan ni tänka er en salig blandning av västgötska och värmländska, med fokus på det senare): ”Jag hatar fölk!”

Det är ett kort, men mycket koncist, budskap som jag med åren alltmer har börjat förlika mig med. Jag vet inte vad som föranledde denne lille, store man (vars namn jag behåller hemligt) att yttra de orden (förutom att man per automatik torde bjudas in till den känslan genom att födas och växa upp i Gullspång), men för mig finns det en klar, tydlig, brinnande, springande punkt. Det är som min halvcentraleuropeiske vän med ett efternamn som en sommarmatattiralj säger; ”folk saknar hyfs”.

Den senaste tiden har jag gång efter annan påmints om detta. I måndags befann jag mig i Solna (märk väl, alla med böjelser, att jag då INTE befann mig i Stockholm utan någon helt annanstans), där en ung tjej med barnvagn spatserade ca tio meter framför mig när det plötsligt ramlade en mössa från vagnen. Somliga människor som gick mellan henne och mig tittade på mössan med Bamsemotiv (en fantastiskt rolig paradox – den kommunistiske björnen som blivit Svea Rikes mest kommersiella produkt) utan att agera (Bevis för att folk saknar hyfs No. 1). Jag tog dock upp mössan och sprang ikapp tjejen, gav den till henne, log ett vänligt leende, varpå hon svarar med att titta storögt på mig, tar emot mössan och traskar vidare i sina mjukisbyxor av märket adidas (No. 2).

Veckan innan var jag på ett café på Odengatan med min äldsta syster och hennes bebis. När vi skulle gå ut höll jag upp dörren för min syster då hon förde en barnvagn. När hon gick ut skulle ett ungt par gå in. Istället för att själv kliva ut efter min syster höll jag helt sonika upp dörren även åt paret som skulle in. Dessa två människor tittade inte ens åt mig när de klev in, än mindre sade de ”tack” (No. 3). Varför tror de att jag höll uppe dörren? Tror de att jag är så jävla förtjust i denna syssla att jag inte ens förtjänar lite medmänsklighet, lite värme, några vänliga ord, ett uns av den stämning Marianne Rundström får uppleva varje morgon?

Samma dag åkte jag, i vanlig ordning, en smällfull tunnelbana. Jag hade turen att få sittplats, men vid Östermalmstorg dök det upp ett fantastiskt tillfälle att visa människorna runt omkring hur man bör behandla övriga medborgare. En skröplig tant klev ombord på tåget. Jag gjorde min plikt som ung, kry man och reste mig upp och erbjöd henne min plats. Hon tackade (tacka vet jag skröpliga tanter som luktar ostbåge) och satte sig ner. Då jag försökte ta mig bort från platsen startade tåget med ett ryck, varpå jag fick ta emot mig mot en stång bakom den medelålders kvinna som tidigare varit min sittplatsgranne. Halvt hängandes över henne, fortfarande rusig efter min goda gärning gav hon mig plötsligt en knuff i bröstet och frågade ”vad fan jag håller på med” (No. 4). Vadan denna aggression? Såg hon inte hur jag hade hjälpt en gammal dam i nöd? Var ett slag över bröstet det tack jag fick för att jag, i all naivitet, försöker upprätthålla någon slags artighet, någon slags hyfs i samhället?

No. 5, 6, 7, 8, 9, 10 etc. är alla jävla idioter som blir irriterade, sura, upprörda över att man vänligt påpekar att de sitter på den plats man bokat och därigenom BETALAT EXTRA PENGAR FÖR på SJ-tågen. Nästa gång kan väl de casha upp själva istället för att ge en blick som menar att man gott kan sätta sig någon annanstans, för att själv bli ivägkörd två stationer senare.

Jag hatar fölk, helt enkelt. Oftast i alla fall. Ibland i alla fall. Än så länge finns det hopp och jag är inte den ängel jag ovan verkar vara. Just i detta fall försöker jag dock efterleva någon sorts uråldrig kod för hur man beter sig mot andra människor. Någon gång kanske jag tröttnar, misströstar. Någon gång kanske jag gör slag i saken och då jävlar…

// Killamangiro

P.S. Jag ber om ursäkt för ordvitsen i en av länkarna. Ibland har jag ett obehagligt stråk av Yeahns’ nya hemstad i mig. Förlåt. D.S.