Sniglar och krut

Klockan var 14.14. Jag visste nu att jag skulle hinna. Bussen skulle gå 14.21, det var bara två kunder före mig i kön på ICA och gångvägen därifrån till busshållplatsen är ca 50 meter. Ingenting kunde hindra mig från att vara hemma halv tre och äntligen, äntligen få bruka toaletten för vissa syften efter att ha varit hemifrån sedan kl 7 på morgonen.

Livet ville dock annorlunda. Framför mig i kön stod inte två människor. Framför mig stod två sniglar vars liv, att döma av deras hastighet, verkar kretsa kring deras besök på den lokala matbutiken. Snigel nummer ett väntade med att tömma sin korg med livsmedel på bandet tills snigel nummer två hade betalat, tackat för sig och ställt sig vid bortre kortsidan för att packa sina varor. Väl där fick snigel nummer två för sig att fråga kassörskan, vilken visade sig bli snigel nummer tre, var närmaste barnklädesaffär låg. Denna fråga väckte känslor hos såväl snigel ett som tre. Klockan var 14.22 när jag till slut, efter att ha tvingats vänta in en fascinerande diskussion om barnkläder samt att snigel ett och två hade packat klart sina matkassar, kunde lämna ICA. Viss om hopp bestämde jag mig för att springa till busshållsplatsen. När jag sneddade över gårdsplanen såg jag bussen rulla iväg. Nederlaget var ett faktum. Sniglarna hade än en gång segrat.