Idag fyller Ipred 16 dagar och detta firas genom att tipsa er om den enda svenska bredbandsleverantören som inte sparar sina kunders IP-adresser och därmed blir Ipred helt verkningslös. Man skulle därför kunna tro att Bahnhof bryter mot den svenska författningssamlingen men nej det gör de inte. Det finns ingen lag som säger att man som leverantör ska spara kunduppgifter snarare tvärtom; att företag ska värna om konsumenternas integritet. Sedan kan man diskutera var gränsen vid kränkning kan och bör dras. Personligen ser jag helst att företag vet så lite som möjligt om mig (jag stämplar till exempel aldrig mitt busskort mer än nödvändigt) och därför har jag nu föreslagit för min hyresvärd att byta abonnemang.
Att lagra IP-nummer innebär dessutom ett merarbete för företagen och detta merarbete slipper alltså Bahnhof, något som syns i deras prissättning. Exempelvis kostar 10 mbit/s endast 145 kronor/månad utan exklusive avgifter om man kopplar upp sig mot stadsnätet i Göteborg. Priserna skiljer sig dock lite beroende på vilken ort man bor på men oavsett bostadsort så är det nog en bra affär.
Så här 16 dagar efter Ipreds genomförande så har jag ändrat/bestämt uppfattning om lagen och nu är jag helt emot den, särskilt då nästa steg i upphovsrättsbrottsbekämpningen är ACTA och Telekompaketet. Både jag och min iPod har nämligen märkt av att tillströmningen av ny musik har stagnerat och reducerats efter lagens början. Jag har tidigare skrivit om mina konsumtionsvanor gällande musik så jag ska inte traggla om det mer än att klargöra att jag genom nedladdning undivker att köpa grisen i säcken. De misstagen har gjorts flera gånger om i till exempel köpen av The Klerks och Dan Bäckmans album efter att ha hört en bra låt (i Dan Bäckmäns fall en rolig låt, resten av skivan är antingen pubertal eller kulturpretto). Fildelning har varit ett sätt för mig att finna nya artister och ny inspiration. Nu är jag istället hänvisad till trögladdade MySpace-sidor, ljudkvalitetsdödande YouTube-klipp och Spotify med sitt lilla lama utbud som är alldeles för mainstream för mig. Att jaga vänners utlåtande om skivor de fått tag på och be om msn-överföringar känns som min sista utväg när plånboken tryter. Just nu vill jag till exempel få tag på It's A Buffalo, The Ruling Class och El Paradors album och EP men jag får vackert vänta till den 25:e.
På tal om fildelning så har skivbolaget Labrador (ni vet de som jag tidigare tipsade er om att ladda hem en låtsamling från) släppte häromveckan ut en vårsamling på Pirate Bay, fri att ladda ner utan repressalier! Känns inte det lite motsträvande i dessa tider när skivbolag driver en häxjakt på deras kunder? Tror förresten Sony att deras populära walkmen-mobiler är fyllda av enbart köpt musik? Det kanske inte är så dumt med fildelning trots allt...
Ha det!
// Yeahns
PS. Här har ni ett klipp som visar vilken oerhörd konkurrens jag kommer att få (eller inte, vilket man vill) i mitt framtida yrke inom den offentliga sektorn:
Beatrice Ask - Justitieminister
DS.
torsdag 16 april 2009
onsdag 15 april 2009
Är det mitt fel att jag aldrig har fel?
Min fader (en man med låg tyngdpunkt) brukar påstå att han har rätt i 99,9 % av alla de diskurser han medverkar i. Han säger det med glimten i ögat men där under lurar en allvarligt menande ton. Även om procentenheten må vara lika överdrivet som att Drew Barrymore är snygg så är pappa en klok man, och med detta som utgångspunkt så har han också svårt att acceptera när saker inte stämmer överens med hans utsago. Äpplet faller inte långt ifrån trädet och nu besitter även jag denna superkraft.
Att ha rätt är något av det bästa jag vet! Oavsett om det gäller Bolivias statsskick eller Jessica Albas kupstorlek så är stimulansen lika hög och därför är inte jag den första som ger sig i oskiljaktigheter, tvärtom och har jag fel så behöver jag ha det lika svart på vitt som när ett interrasialt par har sex. Självklart stör sig folk på det och jag jobbar på att tona ner min alltid-ha-rätt-egenskap, fast bara lite grann. Att få rätt är nämligen ett sätt för mig att kunna klappa mig på huvudet och tänka "Åh vad du kan Jens! Du är så bra eller ja...du är långt ifrån bäst men där har du åtminstone en som är sämre". Ett slags självberöm alltså. Man kan ju tro att jag därför försöker att omge mig av så tröga personer som möjligt men så är det inte. Jag vantrivs i dumma människors sällskap, och med dumma människor menar jag inte individer med färre högskolepoäng än mig utan människor som är så korkade att till och med en maskros framstår som klyftig i jämförelse. Jag är något av en elitist och det händer att jag tycker att det är dags för ett nytt naturligt urval även fast det egentligen inte går ihop med mina socialistiska värderingar. Hur som helst så kräver mitt umgänge i bildat sällskap att jag är påläst. Lägg därtill en stor grad av självkritik och ni förstår att jag även kollar upp mina egna övertyganden;
Häromveckan berättade jag för min yngre broder en anglofil är en person som har ett näst intill sjukt intresse för England och dess kultur. Anglo står ju för England och/eller dess folkslag och ändelsen -fil står för det sjuka intresset. Därefter redogörde jag för en teori (som jag vill minnas att Elston Gunn berättade för mig) om att benämningen homofil försvann i samband med att man upptäckte att homosexualitet inte är en sjukdom. Homofili var alltså en sjukdom där människor har begär gentemot personer av samma kön medan homosexualitet inte är det utan istället en medfödd egenskap av att vilja gnida likadana underreden mot varandra.
Naturligtvis framstod denna teori som något luddig och jag har med hjälp av människans nya bästa vän (nej, det är varken hund eller segway) och började googla för att reda ut skillnaden mellan homofili och homosexualitet och när det man det ena ersatte det andra. Det gick lite halvdant:
NE klargör endast att homofili är en annan - mindre bruklig och ibland nedsättande - benämning på homosexualitet och att ändelsen -fil står för antingen ett stort intresse eller i ord som anger en sexuell inriktning. Jag nöjde mig inte där utan sökte vidare och hamnade på något knepigt men intressant forum där man diskuterade synonymer till begreppen och dess härkomst. Bland annat diskuterades pederasti (sexuellt förhållande mellan en vuxen man och en pojke), sodomi (sexuella handlingar vilka efter religiösa, sociala och juridiska normer ansågs vara "mot naturen") och det numera vedertagna bög vars ursprung är oklart. Tydligen har Killamangiro-favoriten Michel Foucault gett sig in på ämnet lite smått också men hur som helst så fick jag inget bra svar mer än att homosexualitet verkar vara en äldre benämning än homofili (1860-talet vs. 1948). Därmed så kan jag konstatera att jag inte hade rätt men att jag i brist på bevis inte hade fel heller. Möjligtvis kan jag sträcka mig till ett delvis fel. En sak är jag dock helt säker på och det är att Tuppjucks beskrivning av homofil är helt fel;
Ha det!
// Yeahns
Rubriken är hämtad från Vapnets låt Tar tillbaka det.
Att ha rätt är något av det bästa jag vet! Oavsett om det gäller Bolivias statsskick eller Jessica Albas kupstorlek så är stimulansen lika hög och därför är inte jag den första som ger sig i oskiljaktigheter, tvärtom och har jag fel så behöver jag ha det lika svart på vitt som när ett interrasialt par har sex. Självklart stör sig folk på det och jag jobbar på att tona ner min alltid-ha-rätt-egenskap, fast bara lite grann. Att få rätt är nämligen ett sätt för mig att kunna klappa mig på huvudet och tänka "Åh vad du kan Jens! Du är så bra eller ja...du är långt ifrån bäst men där har du åtminstone en som är sämre". Ett slags självberöm alltså. Man kan ju tro att jag därför försöker att omge mig av så tröga personer som möjligt men så är det inte. Jag vantrivs i dumma människors sällskap, och med dumma människor menar jag inte individer med färre högskolepoäng än mig utan människor som är så korkade att till och med en maskros framstår som klyftig i jämförelse. Jag är något av en elitist och det händer att jag tycker att det är dags för ett nytt naturligt urval även fast det egentligen inte går ihop med mina socialistiska värderingar. Hur som helst så kräver mitt umgänge i bildat sällskap att jag är påläst. Lägg därtill en stor grad av självkritik och ni förstår att jag även kollar upp mina egna övertyganden;
Häromveckan berättade jag för min yngre broder en anglofil är en person som har ett näst intill sjukt intresse för England och dess kultur. Anglo står ju för England och/eller dess folkslag och ändelsen -fil står för det sjuka intresset. Därefter redogörde jag för en teori (som jag vill minnas att Elston Gunn berättade för mig) om att benämningen homofil försvann i samband med att man upptäckte att homosexualitet inte är en sjukdom. Homofili var alltså en sjukdom där människor har begär gentemot personer av samma kön medan homosexualitet inte är det utan istället en medfödd egenskap av att vilja gnida likadana underreden mot varandra.
Naturligtvis framstod denna teori som något luddig och jag har med hjälp av människans nya bästa vän (nej, det är varken hund eller segway) och började googla för att reda ut skillnaden mellan homofili och homosexualitet och när det man det ena ersatte det andra. Det gick lite halvdant:
NE klargör endast att homofili är en annan - mindre bruklig och ibland nedsättande - benämning på homosexualitet och att ändelsen -fil står för antingen ett stort intresse eller i ord som anger en sexuell inriktning. Jag nöjde mig inte där utan sökte vidare och hamnade på något knepigt men intressant forum där man diskuterade synonymer till begreppen och dess härkomst. Bland annat diskuterades pederasti (sexuellt förhållande mellan en vuxen man och en pojke), sodomi (sexuella handlingar vilka efter religiösa, sociala och juridiska normer ansågs vara "mot naturen") och det numera vedertagna bög vars ursprung är oklart. Tydligen har Killamangiro-favoriten Michel Foucault gett sig in på ämnet lite smått också men hur som helst så fick jag inget bra svar mer än att homosexualitet verkar vara en äldre benämning än homofili (1860-talet vs. 1948). Därmed så kan jag konstatera att jag inte hade rätt men att jag i brist på bevis inte hade fel heller. Möjligtvis kan jag sträcka mig till ett delvis fel. En sak är jag dock helt säker på och det är att Tuppjucks beskrivning av homofil är helt fel;
En homofil är oftast en deltagare från Expedition Robinson eller en HipHopare.Eller?
Homofilism kan förklaras med många ord men den populäraste förklaringen är utan tvekan "George Dubbel-U Buske"
Ha det!
// Yeahns
Rubriken är hämtad från Vapnets låt Tar tillbaka det.
tisdag 14 april 2009
Inte gröna fältets schack
Sådär ja. Då var det ett år kvar tills nästa påskfirande och som jag firade! Laserdome (ja det är fortfarande coolt för folk över 16 år) och alkohol är båda goda ting för en riktig kalashelg men bäst av allt var ändå när jag önskade glad påsk till Djurgårdens IF FF, något som inte mottogs av glädje hos alla supportrar. Men det här inget inlägg där jag ska häckla Djurgårdens insats i matchen utan istället ska jag göra reklam för korpserie 4C i Göteborg, herrar 7-manna.
Fotbollen är som bekant världens populäraste leksak (utanför sänghalmen) och på grund av dess enkla utövning så är den tillgänglig för alla. Vit som svart, brun som gul, kille som tjej, smart som Pernilla Wahlgren - alla kan de vara med och leka! Därför är också just korpserie 4C intressant. Det är nämligen så att inga mindre än Grunden BOIS medverkar i just den serien. Grunden BOIS är en förening som är öppen för alla men speciellt för människor med intellektuella funktionsnedsättningar (ledarna lider "bara" av en förmåga att särskriva i stort sett allting). Ni har väl sett dokumentären som gick på SVT för ett antal år sedan? Den gjorde stor succé innehållandes profiler som turbostrikern Tony Bäregård, målvakten Hasse som aldrig släppte in några mål trots att han precis hämtat bollen ur nätet och rektorn med sina konstiga inkast och mottagande av konstgjorda passningar. Det finns massa klipp på deras hemsida att kika på.
Det ska sannerligen bli oerhört spännande att följa Grundens framfart i serien och det främst på grund av att mitt eget korplag befinner sig i samma serie. Nu lär dock inte våra motståndare vara lika...hmm speciella som i dokumentären men ändå är FC Götepori långt ifrån lika intressanta som Grunden då vi är består av ett gäng kompisar utan några mentala blockeringar. Om ni ändå fattar tycke för oss så finns vi på webben i form av en Fan Page på facebook och vår egna (fula) hemsida där undertecknad sköter informationsflödet. Gör er dock inget besvär med att skriva något på "Bollplanket" då det är sönderspammat av länkar till mediciner och lesbiskt sex (teen, amateur, mature, blondes, scissoring you name it!).
Serien börjar på torsdag och vill ni beskåda spektaklet så är det Ånäsfältet som gäller klockan 18.00. Det är ingen fotbollsporr men ändå trevligt och roande och kan sammanfattas med följande Jävlaranamma-citat som finnes i den rubricerade låten:
// Yeahns
Fotbollen är som bekant världens populäraste leksak (utanför sänghalmen) och på grund av dess enkla utövning så är den tillgänglig för alla. Vit som svart, brun som gul, kille som tjej, smart som Pernilla Wahlgren - alla kan de vara med och leka! Därför är också just korpserie 4C intressant. Det är nämligen så att inga mindre än Grunden BOIS medverkar i just den serien. Grunden BOIS är en förening som är öppen för alla men speciellt för människor med intellektuella funktionsnedsättningar (ledarna lider "bara" av en förmåga att särskriva i stort sett allting). Ni har väl sett dokumentären som gick på SVT för ett antal år sedan? Den gjorde stor succé innehållandes profiler som turbostrikern Tony Bäregård, målvakten Hasse som aldrig släppte in några mål trots att han precis hämtat bollen ur nätet och rektorn med sina konstiga inkast och mottagande av konstgjorda passningar. Det finns massa klipp på deras hemsida att kika på.
Det ska sannerligen bli oerhört spännande att följa Grundens framfart i serien och det främst på grund av att mitt eget korplag befinner sig i samma serie. Nu lär dock inte våra motståndare vara lika...hmm speciella som i dokumentären men ändå är FC Götepori långt ifrån lika intressanta som Grunden då vi är består av ett gäng kompisar utan några mentala blockeringar. Om ni ändå fattar tycke för oss så finns vi på webben i form av en Fan Page på facebook och vår egna (fula) hemsida där undertecknad sköter informationsflödet. Gör er dock inget besvär med att skriva något på "Bollplanket" då det är sönderspammat av länkar till mediciner och lesbiskt sex (teen, amateur, mature, blondes, scissoring you name it!).
Serien börjar på torsdag och vill ni beskåda spektaklet så är det Ånäsfältet som gäller klockan 18.00. Det är ingen fotbollsporr men ändå trevligt och roande och kan sammanfattas med följande Jävlaranamma-citat som finnes i den rubricerade låten:
"Det är alle man på bollen, det är alla till attack. Det är skjut på allt som går och jobba hem. Det är aldrig nå'n som säger något om gröna fältets schack när korpen lirar boll på Heden 5."Ha det!
// Yeahns
torsdag 9 april 2009
...och julen varar ända fram till påska
Det var en annorlunda dag igår. En dag fylld av överraskningar för smaklökar i jakt på nya erfarenheter. Det var en gourmandernas afton som avslutades med påskölsprovning men först ut var andra mer eller mindre obskyra läckerheter.
I ungefär två veckor har det smidits planer och igår sattes de i verk. En 1800-talsmiddag á la Utvandrarna som skulle få vilken pensionär som helst att gå i brygga skulle tillagas. På menyn stod confiterad griskind, potatis- och jordärtskocksmos med äppeltärningar och senap som tillbehör. Till efterrätt blev det äppelsoppa med mandelbiskvier. Av förklarliga skäl pendlade mina smaklökar mellan förväntan och tvivel.
1 kilo griskind som inhandlades för blott 20 riksdaler kokades i 1,5 liter olivolja i 4,5 timmar tillsammans med salt och peppar. När den svalnat rensades svålen bort och det kvarvarande köttet skars i skivor som stektes på hög värme i sitt eget fett. Därefter var det klart för servering och så här såg en liten del av processen ut (klicka på bilderna för att göra dem större):
Bild 1: Griskind efter kokning
Bild 2: Skivad griskind
Bild 3: Serverad tallrik
Tro det eller ej men det var faktiskt en riktig höjdare och detta säger en kille som annars är rätt kräsen av sig när det kommer till mat. Köttet smälte i munnen och det påminde lite om vanligt fläsk som brukar serveras med löksås på söndagarna i mina hemtrakter. Moset och senapen gav griskinden extra dimensioner men dock kändes äppeltärningar lite osynk-Bjarne med sin syrlighet. Även äppelsoppan får räknas som en succé där särskilt mandelbiskvierna plockade hem segern.
Efter ovan beskrivna delikatesser var det dags att prova årets elva påsköl (de som finns över hela landet och som inte är en beställningsvara). Lite sent kan tyckas men då en i sällskapet arbetat med diabetesforskning (testperson) helt fysiskt utestängd från världen i två veckor så dröjde arrangemanget lite, men bättre sent än aldrig som skolfröken brukade säga.
Påsköl är överlag lite mörkare och fylligare än vanlig öl och likheter med julölen kan göras fastän ölen vid julbordet är än mer smakfull, på gott och ont ska tilläggas. Årets påsköl har annars hissats till skyarna av i stort sett alla så kallade experter och med denna vetskap har jag och fyra andra yngre män sett flaskornas botten.
Så här gick testet till:
Alla elva ölen delades broderligt mellan deltagarna (som långt ifrån har elittränat smaksinne men som ändå ser ner på Svenne Banan och hans konsumtion av mestadels blåfärgade ölburkar) och därefter betygsattes både smaken och lukten individuellt på en tiogradig skala. Till skillnad från experterna så inmundigade vi maltdrycken utan påskmiddag och körde helt och hållet på dryckernas egna karaktärer. Dock fanns några nacho-chilisnacks till hands för att "nollställa" smaklökarna mellan varje öl. Övriga sinnesförhöjare var Barcelona-Bayern München, testosteron, en ciderdrickande kille från Stockholm och din mamma-skämt.
Nedan följer våra gemensamma betyg för vardera följt av kommentarer:
Blåkulla Påsköl 4,8 % - Smak: 4,4 Lukt: 4,0 Totalt: 8,4
Kommentarer: Typ ingen lukt eller smak men ändå god, småvattnig, intetsägande, besvikelse va?
Easter Booster 7,0 % - Smak: 6,2 Lukt: 6,2 Totalt: 12,4
Kommentarer: Växer i munnen, jordig, besk, god
Eriksbergs Påsköl 5,8 % - Smak: 4,4 Lukt: 4,2 Totalt: 8,2
Kommentarer: Vattnig, uddlös, lite rökig?
Falcon Påskbrygd 5,9 % - Smak: 4,4 Lukt: 3,8 Totalt: 8,2
Kommentarer: Njaa, småsöt, småvattnig, lite beska, trevlig, hade varit roligt med någon lukt
Grebbestad Påsköl 5,2 % - Smak: 5,0 Lukt: 6,6 Totalt: 11,6
Kommentarer: Göttans go' lukt, SMÖRKOLA, nja i smak, lite citrus, vattnig men okej, lam
Mariestads Påskbrygd 5,8 % - Smak: 3,4 Lukt: 3,4 Totalt: 7,8
Kommentarer: Slaskig, blä, sträv, uddlös, nja har smakat bättre
Nils Oscar Kalaspåsk 5,6 % - Smak: 5,6 Lukt: 6,2 Totalt: 11,8
Kommentarer: Knäckig, söt, överraskar, känns mogen, sträv beska, frän, fyllig sötma, favorit?
Oppigårds Easter Ale 5,3 % - Smak: 6,0 Lukt: 5,4 Totalt: 11,4
Kommentarer: Gött, rund, trevlig, vattnig i början men växer bra, besk eftersmak
Pumpvikens Påsköl 5,8 % - Smak: 5,4 Lukt: 4,4 Totalt: 9,8
Kommentarer: RÖKIG, söt underton, smokey, besk, frän, mustig, bröd
Påsk Alt Bier 7,5 % - Smak: 4,6 Lukt: 5,2 Totalt: 9,8
Kommentarer: För besk, bränd karamell, mumma, allt var överskattat, Besk!
Three Hearts Påskebrygd 6,0 % - Smak: 2,6 Lukt: 2,6 Totalt: 5,2
Kommentarer: Tam, söt lukt, smaklös, initialt bra men sen vatten, färgat vatten, PÄCK!
Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att Three Hearts plockade hem jumboplaceringen och kan väl närmast liknas med det idrottsliga blåbär som medverkar i varje OS. Årets vinnare var istället Easter Booster som tog förstaplatsen i såväl smak som totalpoäng. Grebbestad luktade dock bäst men jag ställer mig frågande till vem som luktar sig till berusning, utöver Patrik Sjöberg-varianten då förstås. I övrigt så kan man i sammanställningen ovan utläsa att årets påsköl var något överskattad och jag kommer endast att köpa någon påsköl för sakens skull.
För mer ölprovningsläsning så kan ni kolla in fjolårets resultat från både oktoberfest- och julölsprovningarna. Mycket nöje!
Ha det!
// Yeahns
I ungefär två veckor har det smidits planer och igår sattes de i verk. En 1800-talsmiddag á la Utvandrarna som skulle få vilken pensionär som helst att gå i brygga skulle tillagas. På menyn stod confiterad griskind, potatis- och jordärtskocksmos med äppeltärningar och senap som tillbehör. Till efterrätt blev det äppelsoppa med mandelbiskvier. Av förklarliga skäl pendlade mina smaklökar mellan förväntan och tvivel.
1 kilo griskind som inhandlades för blott 20 riksdaler kokades i 1,5 liter olivolja i 4,5 timmar tillsammans med salt och peppar. När den svalnat rensades svålen bort och det kvarvarande köttet skars i skivor som stektes på hög värme i sitt eget fett. Därefter var det klart för servering och så här såg en liten del av processen ut (klicka på bilderna för att göra dem större):
Bild 1: Griskind efter kokning
Bild 2: Skivad griskind
Bild 3: Serverad tallrik
Tro det eller ej men det var faktiskt en riktig höjdare och detta säger en kille som annars är rätt kräsen av sig när det kommer till mat. Köttet smälte i munnen och det påminde lite om vanligt fläsk som brukar serveras med löksås på söndagarna i mina hemtrakter. Moset och senapen gav griskinden extra dimensioner men dock kändes äppeltärningar lite osynk-Bjarne med sin syrlighet. Även äppelsoppan får räknas som en succé där särskilt mandelbiskvierna plockade hem segern.
Efter ovan beskrivna delikatesser var det dags att prova årets elva påsköl (de som finns över hela landet och som inte är en beställningsvara). Lite sent kan tyckas men då en i sällskapet arbetat med diabetesforskning (testperson) helt fysiskt utestängd från världen i två veckor så dröjde arrangemanget lite, men bättre sent än aldrig som skolfröken brukade säga.
Påsköl är överlag lite mörkare och fylligare än vanlig öl och likheter med julölen kan göras fastän ölen vid julbordet är än mer smakfull, på gott och ont ska tilläggas. Årets påsköl har annars hissats till skyarna av i stort sett alla så kallade experter och med denna vetskap har jag och fyra andra yngre män sett flaskornas botten.
Så här gick testet till:
Alla elva ölen delades broderligt mellan deltagarna (som långt ifrån har elittränat smaksinne men som ändå ser ner på Svenne Banan och hans konsumtion av mestadels blåfärgade ölburkar) och därefter betygsattes både smaken och lukten individuellt på en tiogradig skala. Till skillnad från experterna så inmundigade vi maltdrycken utan påskmiddag och körde helt och hållet på dryckernas egna karaktärer. Dock fanns några nacho-chilisnacks till hands för att "nollställa" smaklökarna mellan varje öl. Övriga sinnesförhöjare var Barcelona-Bayern München, testosteron, en ciderdrickande kille från Stockholm och din mamma-skämt.
Nedan följer våra gemensamma betyg för vardera följt av kommentarer:
Blåkulla Påsköl 4,8 % - Smak: 4,4 Lukt: 4,0 Totalt: 8,4
Kommentarer: Typ ingen lukt eller smak men ändå god, småvattnig, intetsägande, besvikelse va?
Easter Booster 7,0 % - Smak: 6,2 Lukt: 6,2 Totalt: 12,4
Kommentarer: Växer i munnen, jordig, besk, god
Eriksbergs Påsköl 5,8 % - Smak: 4,4 Lukt: 4,2 Totalt: 8,2
Kommentarer: Vattnig, uddlös, lite rökig?
Falcon Påskbrygd 5,9 % - Smak: 4,4 Lukt: 3,8 Totalt: 8,2
Kommentarer: Njaa, småsöt, småvattnig, lite beska, trevlig, hade varit roligt med någon lukt
Grebbestad Påsköl 5,2 % - Smak: 5,0 Lukt: 6,6 Totalt: 11,6
Kommentarer: Göttans go' lukt, SMÖRKOLA, nja i smak, lite citrus, vattnig men okej, lam
Mariestads Påskbrygd 5,8 % - Smak: 3,4 Lukt: 3,4 Totalt: 7,8
Kommentarer: Slaskig, blä, sträv, uddlös, nja har smakat bättre
Nils Oscar Kalaspåsk 5,6 % - Smak: 5,6 Lukt: 6,2 Totalt: 11,8
Kommentarer: Knäckig, söt, överraskar, känns mogen, sträv beska, frän, fyllig sötma, favorit?
Oppigårds Easter Ale 5,3 % - Smak: 6,0 Lukt: 5,4 Totalt: 11,4
Kommentarer: Gött, rund, trevlig, vattnig i början men växer bra, besk eftersmak
Pumpvikens Påsköl 5,8 % - Smak: 5,4 Lukt: 4,4 Totalt: 9,8
Kommentarer: RÖKIG, söt underton, smokey, besk, frän, mustig, bröd
Påsk Alt Bier 7,5 % - Smak: 4,6 Lukt: 5,2 Totalt: 9,8
Kommentarer: För besk, bränd karamell, mumma, allt var överskattat, Besk!
Three Hearts Påskebrygd 6,0 % - Smak: 2,6 Lukt: 2,6 Totalt: 5,2
Kommentarer: Tam, söt lukt, smaklös, initialt bra men sen vatten, färgat vatten, PÄCK!
Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att Three Hearts plockade hem jumboplaceringen och kan väl närmast liknas med det idrottsliga blåbär som medverkar i varje OS. Årets vinnare var istället Easter Booster som tog förstaplatsen i såväl smak som totalpoäng. Grebbestad luktade dock bäst men jag ställer mig frågande till vem som luktar sig till berusning, utöver Patrik Sjöberg-varianten då förstås. I övrigt så kan man i sammanställningen ovan utläsa att årets påsköl var något överskattad och jag kommer endast att köpa någon påsköl för sakens skull.
För mer ölprovningsläsning så kan ni kolla in fjolårets resultat från både oktoberfest- och julölsprovningarna. Mycket nöje!
Ha det!
// Yeahns
tisdag 7 april 2009
Noterat på stan
Det är vår i Göteborg. Äntligen har den kommit men hur vet jag det? Dels för att solen lyser, fåglar kvittrar och blommor knoppar. Dels för att jag plockat fram Belle & Sebastian (världens jämnaste band?) igen men mestadels för att jag såg en man i hawaii-skjorta idag. Folk vandrar på gatorna och folk jättefiltar läggs ut över grönområden (särskilt vid kyrkogårdarna i närheten av Svingeln och Redbergsplatsen vilket känns lite egendomligt). Flickor vältrar sig i Carpe Diem och bär megastora solglasögon. Det senare har jag inga större problem med mer än att man tvingas koncentrera sig på ansiktets detaljer för att utröna om det är en skön nuna bakom den mörkfärgade plast som täcker merparten av fejset. Det har blivit svårare men det är fortfarande intressant.
Denna mikroskopsbedömning har lett till att jag även börjat att betrakta andra människor - även de utan solglajjer - på samma sätt vilket också är fängslande fast på ett helt annat vis. Jag har nämligen börjat notera hur fasligt håriga en del tanter är i nyllet. Det är med en medryckande vämjelighet som jag kommer på mig själv med att stirra likt ett barn som ser ett annat barn äta glass på tanters överläppar. Jag spyr lite inombords och kommer att tänka på när man som liten kände ett tuggummi under skolbänken. Man tyckte att det var äckligt men ändå satt man och grävde ner naglarna i det medan man rastlöst drömde sig bort från skrivstilsboken. Varför rakar de sig inte? Är det för att de tänker "äsch, jag kanske kolar imorgon ändå" och allting känns meningslöst? Är de så jävla långsynta att de inte ser granskogen som växer under näsan på dem? Jag menar, de kan ju omöjligt tro att det är näshår..? De kanske tycker att mustaschen kittlar gott mot näsan när de sörplar kaffe från tefatet? Alltså en del är ju så håriga att jag tvingas undersöka om mina testiklar fortfarande är kvar. Inte ens Golge blir sugen! Det är nästan så att jag blir avundsjuk. Min skäggväxt är närmast obefintlig. Pappa däremot kan påminna om en neandertalare i jeans men det arvet försvann i mamma.
Jag trodde och hoppades att lanseringen av det blå pillret skulle göra livet bättre på äldre dagar. Att man som gammal skulle vårda sin kropp, flytta till Miami och sedan dö av hjärtinfakt, men nu är jag inte lika säker längre. Nu sätter jag istället min tilltro på att de mustaschbeprydda gummorna är några efterlevande überfeminister som försöker "reclaima" ansiktsbehåring, men snälla ge er nu. Ni har ju fått era byxor!
Ha det!
// Yeahns
Denna mikroskopsbedömning har lett till att jag även börjat att betrakta andra människor - även de utan solglajjer - på samma sätt vilket också är fängslande fast på ett helt annat vis. Jag har nämligen börjat notera hur fasligt håriga en del tanter är i nyllet. Det är med en medryckande vämjelighet som jag kommer på mig själv med att stirra likt ett barn som ser ett annat barn äta glass på tanters överläppar. Jag spyr lite inombords och kommer att tänka på när man som liten kände ett tuggummi under skolbänken. Man tyckte att det var äckligt men ändå satt man och grävde ner naglarna i det medan man rastlöst drömde sig bort från skrivstilsboken. Varför rakar de sig inte? Är det för att de tänker "äsch, jag kanske kolar imorgon ändå" och allting känns meningslöst? Är de så jävla långsynta att de inte ser granskogen som växer under näsan på dem? Jag menar, de kan ju omöjligt tro att det är näshår..? De kanske tycker att mustaschen kittlar gott mot näsan när de sörplar kaffe från tefatet? Alltså en del är ju så håriga att jag tvingas undersöka om mina testiklar fortfarande är kvar. Inte ens Golge blir sugen! Det är nästan så att jag blir avundsjuk. Min skäggväxt är närmast obefintlig. Pappa däremot kan påminna om en neandertalare i jeans men det arvet försvann i mamma.
Jag trodde och hoppades att lanseringen av det blå pillret skulle göra livet bättre på äldre dagar. Att man som gammal skulle vårda sin kropp, flytta till Miami och sedan dö av hjärtinfakt, men nu är jag inte lika säker längre. Nu sätter jag istället min tilltro på att de mustaschbeprydda gummorna är några efterlevande überfeminister som försöker "reclaima" ansiktsbehåring, men snälla ge er nu. Ni har ju fått era byxor!
Ha det!
// Yeahns
söndag 5 april 2009
Man har så kul med Toffifee
I morse slog den mig igen. Ett slag så hårt att öronen fladdrade i 15 minuter. Åldersparanoian var tillbaka. Jag börjar bli för gammal. Jag orkar inte längre. Att raska rumpa tre gånger på en vecka (söndag, torsdag, lördag) blir för mycket för en i övrigt hurtig 22-åring. Trots detta har jag bestämt att sommaren 2009 ska bli den sommaren jag inte hade som tonåring. Det ska bli en sommar i fritidens tecken (mycket på grund av bristen på andra alternativ). En sommar då det ska stekas och festivalas. En sommar då jag inte är bra för mig själv. Sommaren 2009 har jag dedikerat till de tre S:en; Supa. Svina. Skatteåterbäring.
Jag vet inte hur jag hade tänkt att jag skulle klara av det. Om jag är förstörd efter en vecka där utekvällarna separerats av återhämtningsdagar, hur ska jag då kunna överleva efter en festivalfylla? Eftersom jag nu bejakat min ungdom så antar jag att det är ungdomens naivitet som lyst igenom. Nåväl nu är det som det är och här kommer sommarens festivalplaner:
Peace & Love 22-27 juni - I stort sett bara för Peter Doherty [Dokkerty] och bandet som förenar svensk och brittisk indierock, Razorlight. Annars är det många andra bra artister men de flesta har jag redan sett. Priset är 1 475 :- inklusive camping och serviceavgifter.
Emmabodafestivalen 30/7-1/8 - Festivalen som jag är mest peppad för än så länge. Många intressanta artister som ännu inte fått sitt stora genombrott än och bob hund. När de bokar in artister som Franke, Joel Alme, Skansros och nu senast The Pains Of Being Pure At Heart plus Monde Yeux så känns det som att festivalbokarna läser ITHMG och därför måste jag givetvis dit. Priset är också helt okej (795 :- inkl. camping) och när man tar alkoholbekvämligheten (inga glasflaskor är enda restriktionen) i beaktning så är jag på plats!
Way Out West 13-15 augusti - Självklart ska Sveriges nya festivalgigant besökas även denna sommar. Festivalpasset för 1 390 :- köptes direkt efter första bandsläppet med bland annat Arctic Monkeys, Band Of Horses, Bon Iver och 2007 års bästa spelning Timo Räisänen. När andra släppet innehåller Antony & The Johnsons ackompanjerade av Göteborgs Symfoniker så är förväntningarna skyhöga. Tänk er vad mäktigt när uppemot 65 personer drar på för fullt! Det är också skönt att kunna sova i sin egen säng mellan dagarna.
Här kan ni läsa min summering av fjolårets festival.
Om typ mamma pröjsar biljetten (420 :-) till Törebodafestivalen den 2-4 juli så är det möjligt att även den besöks. När Ace Of Base, EMD och bandet som utnämndes till "Sveriges, nej världens bästa liveband" av en praktikant i lokaltidningen, Rydell & Quick, kommer så måste man ju vara där (eller inte, vilket man vill). Jodå Ulf Lundell, Beach Boys och Sahara Hotnights kommer ju också så helt illa är det inte. Jag försökte förresten prata Howlin' Pelle med de senare på Ritz igår. Det gick sådär.
Det blev ett litet länkmania där men så här ser förhoppningsvis kalendern ut i sommar. Vill ni följa min med på min resa mot ett kortare liv så är det bara att haka på! Om någon festival bara bokade in Vampire Weekend eller återförenade The Strokes så vore det optimalt men likväl så blir det en lajbans sommar detta!
Ha det!
// Yeahns
Gällande rubriken: nej det har man inte, men gott är det!
Jag vet inte hur jag hade tänkt att jag skulle klara av det. Om jag är förstörd efter en vecka där utekvällarna separerats av återhämtningsdagar, hur ska jag då kunna överleva efter en festivalfylla? Eftersom jag nu bejakat min ungdom så antar jag att det är ungdomens naivitet som lyst igenom. Nåväl nu är det som det är och här kommer sommarens festivalplaner:
Peace & Love 22-27 juni - I stort sett bara för Peter Doherty [Dokkerty] och bandet som förenar svensk och brittisk indierock, Razorlight. Annars är det många andra bra artister men de flesta har jag redan sett. Priset är 1 475 :- inklusive camping och serviceavgifter.
Emmabodafestivalen 30/7-1/8 - Festivalen som jag är mest peppad för än så länge. Många intressanta artister som ännu inte fått sitt stora genombrott än och bob hund. När de bokar in artister som Franke, Joel Alme, Skansros och nu senast The Pains Of Being Pure At Heart plus Monde Yeux så känns det som att festivalbokarna läser ITHMG och därför måste jag givetvis dit. Priset är också helt okej (795 :- inkl. camping) och när man tar alkoholbekvämligheten (inga glasflaskor är enda restriktionen) i beaktning så är jag på plats!
Way Out West 13-15 augusti - Självklart ska Sveriges nya festivalgigant besökas även denna sommar. Festivalpasset för 1 390 :- köptes direkt efter första bandsläppet med bland annat Arctic Monkeys, Band Of Horses, Bon Iver och 2007 års bästa spelning Timo Räisänen. När andra släppet innehåller Antony & The Johnsons ackompanjerade av Göteborgs Symfoniker så är förväntningarna skyhöga. Tänk er vad mäktigt när uppemot 65 personer drar på för fullt! Det är också skönt att kunna sova i sin egen säng mellan dagarna.
Här kan ni läsa min summering av fjolårets festival.
Om typ mamma pröjsar biljetten (420 :-) till Törebodafestivalen den 2-4 juli så är det möjligt att även den besöks. När Ace Of Base, EMD och bandet som utnämndes till "Sveriges, nej världens bästa liveband" av en praktikant i lokaltidningen, Rydell & Quick, kommer så måste man ju vara där (eller inte, vilket man vill). Jodå Ulf Lundell, Beach Boys och Sahara Hotnights kommer ju också så helt illa är det inte. Jag försökte förresten prata Howlin' Pelle med de senare på Ritz igår. Det gick sådär.
Det blev ett litet länkmania där men så här ser förhoppningsvis kalendern ut i sommar. Vill ni följa min med på min resa mot ett kortare liv så är det bara att haka på! Om någon festival bara bokade in Vampire Weekend eller återförenade The Strokes så vore det optimalt men likväl så blir det en lajbans sommar detta!
Ha det!
// Yeahns
Gällande rubriken: nej det har man inte, men gott är det!
lördag 4 april 2009
ITHMG tippar Allsvenskan
Så var det dags. Europas 27 bästa liga drar åter igång och här följer facit för hur den kommer att sluta:
1. IFK Göteborg
2. IF Elfsborg
3. Kalmar FF
4. Helsingborgs IF
5. Malmö FF
6. Halmstad BK
7. Örebro SK
8. Djurgårdens IF
9. AIK
10. Trelleborg FF
11. Hammarby IF
12. Örgryte IS
13. GAIS
14. Gefle
15. Brommapojkarna
16. Häcken
(Tipset är en sammanställning av vad alla ITHMG har tippat)
Anmärkningsvärt:
Alla ITHMG hade tippat Helsingborg som fyra.
100% ITHMG uppvisade bristande kunskap i klubbarnas namn ex; IF Ellos, Gnihet, Brajjen.
Skyttekung tippas bara av två ITHMG och i båda fallen blir det brassar Anselmo i HBK och Alvaro i ÖIS.
75% av ITHMG är själva aktiva fotbollsspelare (sista 25% får snart tummen ur), 50% ser sig som mittfältare och 50% som högerbackar.
Heja alla bra!
1. IFK Göteborg
2. IF Elfsborg
3. Kalmar FF
4. Helsingborgs IF
5. Malmö FF
6. Halmstad BK
7. Örebro SK
8. Djurgårdens IF
9. AIK
10. Trelleborg FF
11. Hammarby IF
12. Örgryte IS
13. GAIS
14. Gefle
15. Brommapojkarna
16. Häcken
(Tipset är en sammanställning av vad alla ITHMG har tippat)
Anmärkningsvärt:
Alla ITHMG hade tippat Helsingborg som fyra.
100% ITHMG uppvisade bristande kunskap i klubbarnas namn ex; IF Ellos, Gnihet, Brajjen.
Skyttekung tippas bara av två ITHMG och i båda fallen blir det brassar Anselmo i HBK och Alvaro i ÖIS.
75% av ITHMG är själva aktiva fotbollsspelare (sista 25% får snart tummen ur), 50% ser sig som mittfältare och 50% som högerbackar.
Heja alla bra!
fredag 3 april 2009
Öppet brev till Västtrafik
Hej alla blåvita fordon och dess chaufförer!
Jag beklagar verkligen att flera av era fordon tagits ur bruk på grund av dåligt skick för i dessa tider så är det väldigt mycket resenärer, folk har ju inte råd att köra bil längre. Ni skulle annars behövt ha varenda buss i drift och alla chaufförer med utländska läkarexamen skulle ha fått jobba dag som natt. Men det är ju bara önsketänkande från min sida. Nu får man istället lära känna en massa nya människor, fysiskt i alla fall. Det är verkligen synd, Dr. Alban-synd till och med! Okej att Göteborg är känt för sitt fiske och att man utomstädes kallar oss invånare för sillstrypare och dylikt men det betyder inte att vi vill bli packade som ansjovisar. Eller jo packad vill jag ju bli fast inte på det sättet. För är det något som evolutionen lett till så är det vår distinktion från djuren. Vi är inga djur längre (även fast somliga beter sig som det), vi är människor.
Låt mig berätta om min resa med buss 17 alldeles nyligen. Bussen var så full att till och med Sir Hugh Beaver hade satt kaffet i halsen och det var precis att jag kom in. Det var ett äventyr som taget ur en Indiana Jones-rulle och med busschaffisens ryckiga körning förvandlades negressen som kombinerat övervikt med dålig balans till den där jättekulan som oturligt nog inte avslutar Harrison Fords karriär. Jag svär på att om bara tjejen framför mig hade haft strumpbyxor istället för jeans så hade jag - motvilligt - tagit hennes oskuld och vid en kraftig inbromsning trodde jag nästan att jag skulle förlora den bakre, återigen högst motvilligt. Här gällde att hålla ballen i styr och jag föreställde mig Göran Persson i Bridget Jones-trosor i huvudet. Redan innan hade jag komplex för min ölindränkta jacka som luktade lite som den ville. Dock var öldoften mer blygsam än svettstanken från mannen vars hårväxt förflyttats från huvudet till öronen så jag hade väl tur i oturen kan man säga.
Jag kom trots ovanstående hem oskadd men jag måste nämna att mannen vars huvud var ungefär lika avlångt som hans överkropp såg riktigt irriterad ut vid ett tillfälle. Sådär irriterad som bara en nötallergiker kan bli och vad han tog sig till efter resans slut kan jag bara spekulera i. Jag förbiser inte möjligheten att han slog sin fru (alternativt svor åt sin fleshlight) eller gick mot röd gubbe efteråt och det, mina vänner, är något som ni får ha på ert samvete!
Ha det!
// Yeahns
Jag beklagar verkligen att flera av era fordon tagits ur bruk på grund av dåligt skick för i dessa tider så är det väldigt mycket resenärer, folk har ju inte råd att köra bil längre. Ni skulle annars behövt ha varenda buss i drift och alla chaufförer med utländska läkarexamen skulle ha fått jobba dag som natt. Men det är ju bara önsketänkande från min sida. Nu får man istället lära känna en massa nya människor, fysiskt i alla fall. Det är verkligen synd, Dr. Alban-synd till och med! Okej att Göteborg är känt för sitt fiske och att man utomstädes kallar oss invånare för sillstrypare och dylikt men det betyder inte att vi vill bli packade som ansjovisar. Eller jo packad vill jag ju bli fast inte på det sättet. För är det något som evolutionen lett till så är det vår distinktion från djuren. Vi är inga djur längre (även fast somliga beter sig som det), vi är människor.
Låt mig berätta om min resa med buss 17 alldeles nyligen. Bussen var så full att till och med Sir Hugh Beaver hade satt kaffet i halsen och det var precis att jag kom in. Det var ett äventyr som taget ur en Indiana Jones-rulle och med busschaffisens ryckiga körning förvandlades negressen som kombinerat övervikt med dålig balans till den där jättekulan som oturligt nog inte avslutar Harrison Fords karriär. Jag svär på att om bara tjejen framför mig hade haft strumpbyxor istället för jeans så hade jag - motvilligt - tagit hennes oskuld och vid en kraftig inbromsning trodde jag nästan att jag skulle förlora den bakre, återigen högst motvilligt. Här gällde att hålla ballen i styr och jag föreställde mig Göran Persson i Bridget Jones-trosor i huvudet. Redan innan hade jag komplex för min ölindränkta jacka som luktade lite som den ville. Dock var öldoften mer blygsam än svettstanken från mannen vars hårväxt förflyttats från huvudet till öronen så jag hade väl tur i oturen kan man säga.
Jag kom trots ovanstående hem oskadd men jag måste nämna att mannen vars huvud var ungefär lika avlångt som hans överkropp såg riktigt irriterad ut vid ett tillfälle. Sådär irriterad som bara en nötallergiker kan bli och vad han tog sig till efter resans slut kan jag bara spekulera i. Jag förbiser inte möjligheten att han slog sin fru (alternativt svor åt sin fleshlight) eller gick mot röd gubbe efteråt och det, mina vänner, är något som ni får ha på ert samvete!
Ha det!
// Yeahns
torsdag 2 april 2009
Glassigt värre
Ikväll är jag jinxad å det grövsta. Eftersom jag både har diskat och städat hela lägenheten förutom - ironiskt nog - städskåpet så kommer jag aldrig att träffa en flicka ikväll då Jazzhuset besöks (Crispy Strauters och The Pale Corners spelar, dussinband men har man en låt som heter Steve Buscemi så måste man ses), förutsatt att det är målet förstås. Allt enligt några vänners teori om att optimala förutsättningar aldrig levererar. Nu är det visserligen inte mitt huvudsakliga mål - även fast möjligheten till det icke är att negligera - utan det är istället att umgås med vänner och alkohol. Jag trivs annars bäst i vardagsrum där diskussioner frodas, mycket på grund av att jag då får chansen att bestämma musik, något som jag även försöker på nattklubbar. DJ's måste avsky mig. Nu råder jag er att ladda hem skivbolaget Labradors alla gratissläpp på deras hemsida. 80 låtar plus i en zip-fil med blandad indie (bland annat [ingenting]s fantastiska version av Towa Carsons klassiker Alla har glömt), helt lagligt! Men det är inte mina nattklubbsvanor eller mina musiktips ni ska få läsa mer om utan istället om hur jag lyckades straffa mig själv med en belöning.
Eftersom jag varit så redig idag så knatade jag iväg till min lokala detaljist i jakt på något gott. då solen glassat hela dagen så var även jag sugen på att få det lite Mange Schmidtigt och spanade in en ny Carte d'Or och betalade. Väl hemma slog jag mig ner i soffan med en tesked i högst hugg och en smakexplosion som förväntan och visst exploderade det, fast på fel sätt. I mitt duktighets-rus så hade jag lämnat både språk- och syncentrum hemma och kunde då inte tyda varken skriften eller bilden som pryder förpackningen. "Caramel Cinnamon Waffle" var smaken och jodå kolaglass i våffelstrut har man ju ätit förut men inte fan strösslar man med kanel!? Vem är uppväxt på marmorgolv och varför smakade man inte på varan innan man till halvtaskigt pris lurar studenter? När lanserar GB tresmaken med kardemumma, saffran och kanel? Vill jag ha julassociationer när solen väl kommit fram så hade jag köpt risgrynsgröt istället. Kanelsmaken tog över helt i munnen och den njutfulla minen jag hade innan byttes snart ut mot en ytterst tveksam min.
Jag får ändå säga att jag fick det Mange Schmidtigt om än på ett sätt jag inte ville; nämligen att jag inte förstår hur någon kan tycka om honom. Sveriges sämste och långsammaste rappare borde la snarare ge sig in i ljudboksbranschen istället? Nu sitter jag här med en glass jag inte vill ha och om någon av er tycker att kanelglass till och med är bättre än tvåhövdade dildos så kan ni komma hit och hämta den, bara att höra av sig! Men skynda på innan jag äter upp den då jag av rent principiella skäl äter upp allt det jag köpt.
Ha det!
// Yeahns
PS. Läsvärt blogginlägg som visserligen är från en piratpartist men ändå. Helt sinnes vad inskränkt musikbranschen verkar vara. DS.
Eftersom jag varit så redig idag så knatade jag iväg till min lokala detaljist i jakt på något gott. då solen glassat hela dagen så var även jag sugen på att få det lite Mange Schmidtigt och spanade in en ny Carte d'Or och betalade. Väl hemma slog jag mig ner i soffan med en tesked i högst hugg och en smakexplosion som förväntan och visst exploderade det, fast på fel sätt. I mitt duktighets-rus så hade jag lämnat både språk- och syncentrum hemma och kunde då inte tyda varken skriften eller bilden som pryder förpackningen. "Caramel Cinnamon Waffle" var smaken och jodå kolaglass i våffelstrut har man ju ätit förut men inte fan strösslar man med kanel!? Vem är uppväxt på marmorgolv och varför smakade man inte på varan innan man till halvtaskigt pris lurar studenter? När lanserar GB tresmaken med kardemumma, saffran och kanel? Vill jag ha julassociationer när solen väl kommit fram så hade jag köpt risgrynsgröt istället. Kanelsmaken tog över helt i munnen och den njutfulla minen jag hade innan byttes snart ut mot en ytterst tveksam min.
Jag får ändå säga att jag fick det Mange Schmidtigt om än på ett sätt jag inte ville; nämligen att jag inte förstår hur någon kan tycka om honom. Sveriges sämste och långsammaste rappare borde la snarare ge sig in i ljudboksbranschen istället? Nu sitter jag här med en glass jag inte vill ha och om någon av er tycker att kanelglass till och med är bättre än tvåhövdade dildos så kan ni komma hit och hämta den, bara att höra av sig! Men skynda på innan jag äter upp den då jag av rent principiella skäl äter upp allt det jag köpt.
Ha det!
// Yeahns
PS. Läsvärt blogginlägg som visserligen är från en piratpartist men ändå. Helt sinnes vad inskränkt musikbranschen verkar vara. DS.
onsdag 1 april 2009
April, april din dumma sill
Med osedvanligt kritiska ögon har jag synat viss massmedia dagen till ära och det har varit ofantligt lama försök till lur idag vad jag har sett (visserligen bara tre stycken men ändå). Först ut var Fotbollskanalen.se som "avslöjade" att Göteborgs Atlet & IdrottsSällskap skulle skita totalt i flångnya Ullevi (som trots nybygget har förnamnet Gamla) och flytta till Borås Arena istället. Detta för att locka ny publik och nya derbymöjligheter, detta enligt "en högt uppsatt källa i klubben". Hur mycket man än önskar att det vore sant så är det omöjligt att tro på artikeln. Den som inte förstår att detta så uppenbart är ett aprilskämt borde tvingas till Carola-terapi där man får välja mellan att lyssna på antingen hennes Livets Ord-predikan eller höra Melodifestival-Evighet i just en evighet.
Det andra luret rör också de där grönsvarta stackarna som kallar sig Makrillarna. På deras hemsida (besök på egen risk) förkunnas att de bjuder 300 blåvittsupportrar på derbyt den 21 maj. Detta som en replik på Änglarnas beslut till bojkott på grund av de helt sinnesjuka priser som Johan Gunnebo tagit fram i "den mest omfattande undersökning som gjorts" där prisnivån för en kortsidebiljett hamnar på sensationella 380 riksdaler. Som jämförelse kan nämnas att Blåvitt tar 195 kronor för samma platser och att den tyska storklubben Schalke 04 tar 120-140 spänn för en biljett bakom ena målet.
Det tredje försöket att blåsa Sveriges mest naiva befolkning kom även det från GAIS-sympatisörer i och med GP. De deklarerade i en artikel att man skulle bygga ett pariserhjul på pontoner ute i Göta Älv. För den oinsatte låter det kanske inte så jättekonstigt men med bakgrunden att det först var planerat att det skulle snurras på Götaplatsen (längst upp på Avenyn) men på grund av kraftiga protester och att man inte fick bygglov så lades beslutet ner så borde även den mest blåögde fatta vinken. Med tillägget att hjulet skulle ut i älven på bara tre dagar så ska till och med Tourettes-mannen på min buss (en gång gick han fram till mig, gav mig fingret och sade något om min mamma och idag rabblade han på både spanska och svenska och paraderade efter avstigning med ett sträckt långfinger riktat mot bussen) förstå att det är ett aprilskämt. Kul...
Varför är de så kallade skämten så stela nu för tiden? Antagligen för att de tidigare orsakat hysteri men jag tycker att första april är en utmärkt dag för att folk ska kunna träna upp sin källkritik. En annan sak jag undrar över är varför skämten inte ens är roliga? Varför kan de dra nytta av alla mediahoror vi har och göra sig lustiga på deras bekostnad? Sådant gillar jag och det kommer ju ändå en ursäkt dagen efter så det är fritt läge! Till exempel kunde någon dragit till med att Christer Björkman försöker räkna in sin dagliga porrkonsumtion under resor till och från arbetet i sin deklaration eller att Peter Jihde lade in sina utgifter för hårprodukter i sin. Varför inte glida vidare på samhällets träningshysteri och lansera Black Tower-dieten? Visserligen är även dessa otroliga men de hade åtminstone fått mig att rycka på läpparna istället för att frambringa den tunga suck som hade väckt Törnrosa.
Dagens bästa aprilskämt var förresten när min föreläsare sade att GAIS var bäst. Kul kille det!
Ha det!
// Yeahns
Det andra luret rör också de där grönsvarta stackarna som kallar sig Makrillarna. På deras hemsida (besök på egen risk) förkunnas att de bjuder 300 blåvittsupportrar på derbyt den 21 maj. Detta som en replik på Änglarnas beslut till bojkott på grund av de helt sinnesjuka priser som Johan Gunnebo tagit fram i "den mest omfattande undersökning som gjorts" där prisnivån för en kortsidebiljett hamnar på sensationella 380 riksdaler. Som jämförelse kan nämnas att Blåvitt tar 195 kronor för samma platser och att den tyska storklubben Schalke 04 tar 120-140 spänn för en biljett bakom ena målet.
Det tredje försöket att blåsa Sveriges mest naiva befolkning kom även det från GAIS-sympatisörer i och med GP. De deklarerade i en artikel att man skulle bygga ett pariserhjul på pontoner ute i Göta Älv. För den oinsatte låter det kanske inte så jättekonstigt men med bakgrunden att det först var planerat att det skulle snurras på Götaplatsen (längst upp på Avenyn) men på grund av kraftiga protester och att man inte fick bygglov så lades beslutet ner så borde även den mest blåögde fatta vinken. Med tillägget att hjulet skulle ut i älven på bara tre dagar så ska till och med Tourettes-mannen på min buss (en gång gick han fram till mig, gav mig fingret och sade något om min mamma och idag rabblade han på både spanska och svenska och paraderade efter avstigning med ett sträckt långfinger riktat mot bussen) förstå att det är ett aprilskämt. Kul...
Varför är de så kallade skämten så stela nu för tiden? Antagligen för att de tidigare orsakat hysteri men jag tycker att första april är en utmärkt dag för att folk ska kunna träna upp sin källkritik. En annan sak jag undrar över är varför skämten inte ens är roliga? Varför kan de dra nytta av alla mediahoror vi har och göra sig lustiga på deras bekostnad? Sådant gillar jag och det kommer ju ändå en ursäkt dagen efter så det är fritt läge! Till exempel kunde någon dragit till med att Christer Björkman försöker räkna in sin dagliga porrkonsumtion under resor till och från arbetet i sin deklaration eller att Peter Jihde lade in sina utgifter för hårprodukter i sin. Varför inte glida vidare på samhällets träningshysteri och lansera Black Tower-dieten? Visserligen är även dessa otroliga men de hade åtminstone fått mig att rycka på läpparna istället för att frambringa den tunga suck som hade väckt Törnrosa.
Dagens bästa aprilskämt var förresten när min föreläsare sade att GAIS var bäst. Kul kille det!
Ha det!
// Yeahns
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)